Visst längtar vi, tjejer?

Skjut i karriären

Igår åkte jag upp till Stockholm för arbete på kontoret och ett kundmöte.
Åkte med 6-tåget, favoriten. Dels för att det är ett direkttåg vilket gör restiden blir betydligt kortare. Dels är det oftast (med undantag måndagar, den stora pendlardagen!) lugnare då morgonen är tidig och största delen av passagerarna är affärsfolk som antingen smider jobb-planer eller tar igen sömnen.
Igår satt en sån jäkla snygg kille mittemot mig. Rätta kläderna, schysst stil och av ett högt samtal, som väckte mig ur min skönhetssömn, att dömma en handels-kille med ambitioner! Trist bara att han var tvungen att prata så högt så tidigt på morgonen, minuspoäng på det!
En tanke som slog mig är sj's biljettpriser. Trots allt är tåg ett bekvämt alternativ och nu när vi ska bli så klimatsmarta, varför envisas företaget att ta så högt betalt. Visserligen kan jag fortfarande åka på ungdom, men när en tur och returresa för en vuxen kan gå på tre lax är det inte konstigt att bil eller flyg blir ett stort hot. Återigen, sälj ut verksamheten, förslagsvis?!?

Kontorstiden gick som smort, "exklusiv" lunch på Svt (kan de aldrig vara mer ombytliga?) och det där kundmötet som toppade dagen. Mitt första riktiga officiella kundmöte! Kommer jag alltid minnas. Tur att det gick bra. Killen vi träffade hade många likheter med Grefven. Skrattade smått för mig själv.

På kvällen åkte jag iväg till Mr. M's kontor för att låna hans nyckel då han så snällt lånade ut en sängplats åt mig under natten. På väg hem till honom stötte jag på en sån där äckel-pervo-gubbe på t-banan. Han ställde jobbiga frågor och diskuterade obehagligt fördelarna med tre personer i ett förhållande samtidigt som hans arm gjorde misstänktsamma rörelser i såndär läglig höjd. Jag vågade lixom inte göra annat än koncentrera mig på utsikten då jag var rädd att blir (ännu mer) förskräckt inför det motsatta könet. Han försvann efter att han förstått att jag tyckte att det var obehagligt att prata med honom. Visste efteråt inte om jag skulle skratta eller gråta, jag kan lova att jag tittade efter mig både en och två gånger när jag gick av t-banan.

Hemma hos Mr. M slocknade jag rätt fort på soffan. När han själv änlände kom aktie-världen återigen upp. Jag ska erkänna att jag blir mer och mer nyfiken/intresserad. Ska titta mer på det här.

Idag blev det först frulle på Espresso House på Stureplan. Av okänd anledning blev jag förbannat illamående efteråt. Detta påverkade hela förmiddagen och till lunch fick jag bara ner en yoghurt och en banan. Idag hamnade vi på 4an. Träffade äntligen M och fick en snabb uppdatering av henne. Dagens kändisspotting; Malou von Sivers. Vilken petite liten dam. Men i alldeles för höga klackar, nästintill kusligt lika platådojjor.

Under eftermiddagen fick jag mitt anställningskontrakt färdigt och efteråt blev jag så exaltherad att jag hade sönder en telefonsladd, så nu är den oanvändbar. Avdrag på lönen genast, way to go! Hoppas jag inte i alla fall.
Min titel är numer projektledare/eventkoordinator (samt researcher som det står i signaturen när jag skickar mail), yeah! M kallar mig Lisbeth Salander då han själv påstår sig vara Mikael Blomkvist för vi utgör ett enastående team. Därav researcher-titeln. Inte illa pinkat, om jag får säga mitt.
Tio minuter innan jag skulle lämna kontoret och östkusten kom resultatet från gårdagens kundmöte. Projeket är numer vårat och jag har fått ännu mer uppgifter, wohoo! Jag känner att karriären börjar ta fart här och nu!

Nu är jag återigen hemma, men vad är grejen med detta omväxlande väder. Regn i sthlm igår, sol här, idag sol i sthlm och storm i Göteborg. Eller, ja, jag har nog slutat förvånas.

Måste fundera ut kvällens stora fråga, sova tidigt och således upp tidigt imorn för att få klart första delen av mitt nya uppdrag eller börja ikväll när jag är supertrött?

Parkvård, någon?

http://dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\01\29\17109&o=expressen&id=7

För jävligt!

Jag gråter när jag ser det här. Varenda gång!
Det är så jävla tragiskt!
Det är inte acceptabelt!
Stöd Friends!

Lycka!

Har köpt mig ett par stövlar. För vilken tjej som helst är det no big deal. Men när man begåvad med vader som ett missbildat V, då är det lycka att hitta ett par stövlar som passar!

Ikväll smäller det!

Höga förväntningar

Hur lovande verkar inte den här premiären ikväll?

Intriger, makt, sex & pengar - allt i min smak.
Så var det de här med danskan!

Uppdrag: handla mat

Det har nu gått en vecka sen jag kom hem efter julledigheten. Då jag var borta länge var kylskåpet ingen rolig syn när jag entrade lägenheten igen. Ambitionen under veckan har varit att äta upp allt befintligt för att sedan kunna frosta av kyl/frys. Vuxenpoäng på det!
Idag har det dock gått så långt att lunchen fick gå till att inhandla provianter. För en gång skull slogs jag av hur ren och städad Willys nere vid mig var. Det blev lite glädje att handla där igen. Tills gubben kom. Gubben luktade inte illa. Gubben luktade värre!! Frukosten höll på att vända där vid mjölkdisken.
När jag kom hem var det ett nöje att få fylla upp förrådet, men min tanke är att under veckan fylla på till den grad att det är fullt.
I slutet av veckan återkommer jag med en före- och efterbild!

Min första utekväll i Göteborg

Söndag!
Inget att göra.
Ännu mindre att skriva om.
Inget nytt varken privat eller på nyhetsfronten.

Så kom kvällen. Såg Coyote Ugly. I slutet kom jag att tänka på den min första utgång här i Göteborg. Vilket var innan jag flyttade hit.
Var ute med J som endast var sjutton men kom in överallt med falsklegg (det stod att hon var 21, tänk när man tyckte det var gammalt!), hon visade mig gbgs nattliv genom Cheers och Stickey.
På Cheers fick jag uppleva Likör 43 med mjölk för första gången, sen sällskapade vi med några killar till Stickey där vi lyckades övertala vakten att släppa in mig trots att jag bara var arton. Och ni vet hur Stickey är med tjugoårsåldern! Sen tog killarna med oss för fyllemat på Mcd i Nordstan innan vi hoppade på sexan ut till Backaplan och min första efterfest någonsin. Där såg vi denna film och efter det får jag alltid tillbaka känslorna och stämningen från efterfesten när jag hör ledmotivet.
Vilken walk of shame det var när vi gick hem till henne på morgonen, utan att det hände något. Mamma var jättearg på oss när vi kom fram för att vi inte hade hört av oss på natten.
På hemresan till etown några timmar senare sov jag sött med LeAnn Rimes ringades i öronen. Mitt första, riktiga och egentliga ledmotiv för Göteborg!

Filmkväll

När man dragit på sin mysbrallorna och en stor stickad tröja, vem orkar bege sig ut i stormsverige då? Eller överhuvudtaget fixa iordning sig för yttligare en natt i Göteborgs vimmel. Jag bangade! Såg Marie Antoinette-filmen istället tillsammans med Chokladhjärtat. Uppkrypta i varsitt hörn av vardagsrummet njöt vi i fulla drag av alla dessa underbara klänningar Kirsten Dunst fick visa upp sig i. Och, god damn, vad snygg Jason Schwartzman var då! Lika så killen som spelade den svenske generalen von Fersen - Jamie Doran. Jatack.com!
Vad jag mår mycket bättre nu!

På bättringsväg

Eftermiddagen liggandes raklång i soffan har inte förbättrat bakfyllan men väl botat ångesten. Till en mildare grad i alla fall. Jag vidhåller att det var dumt, men hey, jag är ung och singel, då får livet leka. Främsta anledningen till att ångesten har dämpats är underbara vänner som muntrar upp och stöttar. Utan dem hade jag......det vill jag inte ens tänka på.

Har precis ätit upp salladen från middagen igår, och den höll fortfarande hög kvalité. Kvällens planer blir att äta mycket godis och chips i lugna former med Chokladhjärtat.
Det har dock pratats om utgång. Och jag är ju inte den som är den!

Syndernas afton!

Det började så bra.
Det slutade med total jätteångest.
Fan!

Jag och N tog Vasastan med storm, träffade ett innebandylag, fortsatte till Avenyn No1 (vafan var grejen med det stället, antingen missuppfattade vi stoleken eller så är det riktigt överskattat!) och sedan vidare hem till mig för efterfest.
Där började jag tappa kontrollen. Det får jag sota för idag.
Ångesten ligger som en tät hinna runt hela min själ.
Fan!

Jag måste verkligen sluta dricka!

Live från tjejmiddagen!

Världens bästaste Nyponros och jag redo för att möta natten äventyr!

Softisch värre!

Vasastan var lite tråkigt igår måste jag erkänna. Sällskapet var visserligen det bästa och vi hade trevligt tillsammans, men nog märktes det att det var dagen innan löning allt! Folken var rätt B och snygga killar att spana på var en bristvara. Vi fick nöja oss med killar vi döpte om till "Christian", "Seglarskon" och "Ivarsson-kopian". Sen gick vi till 7elvan för att köpa snask till hemvägen.

Idag tog jag mig en längre sovmorgon istället för igår. Fortfarande lika dumt då jag har massa kvar att ringa. Känns inte helt ok att jag antagligen kommer bryta löftet till chefen om inlämningen. Igen. Så jag ska verkligen inte hänga här kanske!
Men jag ska inte klaga. Jag sitter ändå med mysbrallor, morgonrock, benen på bordet och jobbar hemifrån soffan. Inte alla som har det så soft!

Fräsch start

Tänkte ta mig en sovmorgon då jag inte hade jättemycket att göra med jobbet idag.
Så fel jag hade!
Först hade jag planerat Espresso-frulle med Nyponrosen. För detta var jag tvungen att gå upp tidigt ändå, snoozade säkert i en timme. Sedan ändrades planerna och frukosten åts hemma hos henne istället. Och vilken toppenidé! Jag blev totalt bortskämd med gröt, ostmacka, te och nypressad juice. Godare och nyttigare kunde det inte bli.
Efteråt fick jag värdefulla tips av hennes far om aktiesparande. Kunde jag inte mycket innan kan jag allt nu. Hm, om jag förstod allt rätt med andra ord.

Började jobba vid lunchtid när jag kom hem. Då kom jag fram till att det är dumt att underskatta hur lång tid administrativa uppgifter tar. Har suttit hela eftermiddagen och ctrl+c och ctrl+v'at känns det som. Utöver det mängder med samtal till 08-regionen. Känns som jag står kvar på samma ruta då företagen inte verkar minska. Dessvärre kom jag inte längre, vid fem stängde de flesta växlar, so what to do?

Nu ska jag koncentrera mig på kvällens happening, Vasastan. Me likiii!

Är jag efter?

Ibland hittar man fynd på bloggtoppen.se.
Förrutom denna eminetna blogg fylld av totalt ointressant dravell och stavfel kan man faktiskt hitta diverse sidor där bilder säger mer än tusen ord. Även om de klockrena kommentarerna kryddar soppan!
Surfa genast över, slösa inte mer tid här!

Dagens i-landsproblem

Friskis eller Fysiken?
Fysiken eller Friskis?

Grötigt värre!

Efter jag intagit kvällens middag slötittade jag på femman i väntan på Vänner. De visade det där hemska programmet om unga mödrar. Inte för att programidén är så hemsk, utan för att det kommer från Danmark. Jag förstår verkligen ingenting av vad de säger, jag måste slaviskt följa med i textningen. Ibland kan jag svagt tro mig förstå, vilket beror på att jag läst översättningen först.
Men allvarligt talat, vad är danska för språk egentligen? Kan man verkligen kalla det för språk ens? Allt jag hör är något skorrande, som alla fått en stor gris nerkörd i halsen.
Stackars dig Nyponrosen som dagligen måste stå ut med skiten! Jag lider med dig.
Tacka vet jag norska, norrmännen låter ju så käcka även när de pratar om något tragiskt!

Skratta eller gråta?

Youtube sjuk beroendeframkallande, ändå ramlar jag alltid över sånt jag inte vet hur jag ska hantera. Ska jag skratta eller gråta?

Först vill jag bara länka till detta! Varför la skivbolaget ner tid och engeri på att ens tänka tanken att göra en svensk version? Kidzen vill ha mer pengar än vad de lär få in på intäckterna. Alla kommer ladda ner skiten. Nu försvarar jag ändå Danny, trots mitt hat. Men orginal är alltid ett orginal. Allt detta kopierande börjar gå till en stark överdrift. Stackars kidz!
Dessutom är min och brors variant som vi gnolade runt på i NY mycket, mycket bättre. Men inte har vi fått något kontrakt inte. Eller bodde skivbolagsbossen i rummet brevid oss?


Jag vet, gammalt skåpmat, men jag kom över den oturligt nog och det jag lyckats förtränga är numer bortblåst. Ville killen driva med sig själv eller har Stureplansgruppen gjort en kupp för att marknadsföra sig själva. Hur seriöst är det på en skala? Men jag är fortfarande förvirrad, skratta eller gråta!



Detta är ändå så dåligt att det blir rolig. Här skrattar jag definitivt! Fördomarna mot tyskar får vatten på kvarnen. Tyskar är knäppa!

WHAT?

Så tråkigt. Av en antaglig överdos.
All min respekt till honom efter Brokeback Mountain!
Och jag som skulle berätta om min sköna hemma-spa-kväll.
Det här tog liksom udden av det.
Bombrån, drivor med jobb, spa-kväll och tragiskt dödsfall, vilken dag!

Störande telefonister

Ännu mer jobb är lagt på mitt skrivbord. Trots att jag inte har något skrivbord, leker med fantasin att vardagsrumsbordet är ett, överhopat av papper, dator, sladdar, dryckflaska och några gamla Toblerone-papper. Låter kaos, men så illa är det inte. Det är bara att hugga i uppgifterna som sakta men säkert rullar framåt. Men det går inte så snabbt som chefen önskar. Försök själva med över femtonhundra företag! Jag tror jag ser ljuset imorn eftermiddag. Enda störningsmomentet är telefonister som pratar långsammare än en jobbig norrlänning från inre fjällbyn. Har stött på några stycken och jag vill inte inte dra ut svar från folk. Tempo, hallå!
Tänka sig att jobba-hemifrån skulle gå såhär bra.
Dag 1 säger jag bara...

Bombdrama

Shit, vad är det som händer?
Det första jag hör när jag vaknar är massiv rapporteringar från nattens råndrama mot posten här i Göteborg. Och efterföljande misstänkta sprängladdningar.
Vet fortfarande inte mycket så jag vet inte vad jag ska säga, får höra vad polisens presskonferens säger runt tio-snåret.


Det värsta är - jag blir inte ens förvånad!
Vad är det för värld egentligen?

Inte så illa pinkat ändå...

Nice start

Först var jag tveksam till att komma hem till Göteborg, det ska erkännas. Kanske för att det är tomt, tyst och mindre livat här. Men efter alla obligatoriska komma-hem-grejer och en underbar kväll tillsammans med Nyponrosen känns det äntligen fine att vara tillbaka. De närmaste veckorna verkar ytterst lovande och kvällen har gått åt att smida busiga planer. Förväntansfull är jag, yes indeed!

Tack för att du gjorde min kväll och livet så mycket enklare!

Tid att gå vidare

Tänka sig, efter dag fylld med egenhändigt gjorda langos, fika med K och början på en film med far somnade jag igår innan 22. Ta mig tusan! Det har inte hänt sen i oktober. Å andra sidan var det tidig uppstigning på schemat idag då jag tog direkttåget hem. Äntligen. Fast det med blandade känslor. Månaden hemma, ompysslad och uppskattad, har varit toppen.
Nu börjar nya året på riktigt. Dags att ta tag i livet och jobbet. Ser jag fram emot riktigt mycket.
Funderingarna kretsar nu kring om jag ska unna mig en pizza eller inte. Kylskåpet fick en total utrensning men jag orkar inte handla. Inte idag iaf.

Finn felen!

Killar - varför?

Why, Måns, why? Hur tänkte du nu?

Good shit!

Lördagskvällen innehöll följande:

* Goa tjejer
* Singstar
* Bubbel
* Dans
* Schlager
* Mycket folk
* Kebab
* Nattsamtal med Nyponrosen


Jag är jävligt nöjd!

Lördag!

Det som är bra med att börja jobba sent i veckan är att den långa sovmorgonen inte är långt borta. Framåt halv tolv idag var jag vid liv igen. Har varit duktig med dammsugaren innan jag gick och handlade inför ikväll. Då ska damerna i huset bjuda på förfest för diverse väl valda personer. Sista helgen i etuna så mycket måste bli bra.

Surprised?

Skulle detta vara en nyhet, come on! Att Jake är en drömman visste jag för längesen!

Bästa dagen på länge

Ikväll kan jag gå och lägga mig nöjd. Upp tidigt, tog tåget till Stockholm, åt lyxfrukost när jag kom fram, jobbade hela dagen, fick mycket gjort, fredagsfika på kontoret och after work-fika med AH. Utöver det massor av beröm, en sån jäkla självförtroende-boost så det skriker om det.
I snabba drag.

När jag säger att jag gick upp tidigt, då gick jag banne mig upp tidigt. 6.30 snackar vi nu. Visst, normal tid för normala människor, tänk då på att det var min första dag på jobbet på länge. Uppenbarligen även den sista eftersom det är fredag. Slipper hutlösa mornar i framtiden då jag kommer sköta allt från gbg (ska inte ropa hej, men en eller en annan kan jag stå ut med). Sånna veckor gillar vi.
Den så kallade lyxfrukosten bestod av en latte och bagel. Älskar Coffee Cup's variant, bäst i landet. Varmare dryck än Espresso House också. Sånt gillar vi!
Har jobbat med två projekt under dagen. Mitt "ordinarie" gick som på räls och jag fick allt förarbete inför gbg gjort. Sånt gillar vi!
Svt-lunch, inget märkvärdigt. Blev ärad för min återkomst i företaget. Sånt gillar vi!
Under fredagsfikan som dagen till ära bestod av en glass-sandwich (big deal, folks!) fick jag ännu mer beröm och bekräftelse på att de verkligen vill ha tillbaka mig. Känns skönt. Sånt gillar vi!
Den andra fikan var mycket trevlig och tågresan hem gick helt enligt planerna. Fick visserligen inte skjuts från tåget men jag kom oskadd hem ändå. Sånt gillar vi!

Har avrundat kvällen med Let's Dance. Vad är grejen med den där Tilde? Jag vet inte om jag ska gilla eller hata henne! Har belägg för att jag tvivlar på hennes omdöme, men kan man basera allt enbart på detta? Heja Daniel da Silva säger jag bara!



Kändis-spotting: Släppte över en något äldre dam vid ett övergångsställe igår när jag åkte upp till sthlm. Såg rätt tidigt att det var ingen mindre än Birgitta Andersson. Först tänkte jag so what, tills jag insåg att det ver ju självaste Teskeds-gumman. Det e fasiken kult!

Steps - en dagens

Vem hade kunnat ana att detta skulle bli dagens låt 080117?

Töntvarning á la Steps, Ladies and Gentlemen!

Speedy Gonzales

Det är min dator det! Fick exeptionellt bra assistans från C under dagen som hottade upp den. Nu kan jag till och med använda Explorer. Jag är så glad! Nackdelen är att virusskyddet är ur funktion, men men. Alla små svansar från diverse borttagna program är de lika så putsväck, nu känns allt som nytt igen. Otrolig skönt. Extremt ointressant men såpass viktigt i mitt liv att jag kände mig tvungen att berätta. Om du undrar! Jag har noterat att intresseklubben har antecknat!

Min nya bästa vän

Besökte som sagt Stockholm idag för att få mer info samt starta mitt nya projekt. Det känns ganska najs att få kalla sig projektledare, vill jag lova. Det är fortfarande lite diffust, som alltid i början. Skönt iaf att ha något att göra. Några frågor kvar att besvara men jag känner på mig att det kommer lösa sig imorn när jag åker upp igen. Lättare att jobba där än hemma samt skönt att komma igång på plats. Det blir säkert en returresa redan nästa vecka, förhoppningsvis har vi kommit en bit då.

Fick stiga upp i ottan idag för att få använda mammas bil under dagen. Trots att jag kan vägen till kontoret, eller kanske därför, åkte jag fel. Det kan lätt bli så när det går fort och det är många avfarter och skyltar. Eller så berodde det helt enkelt på att jag förlitade mig för mycket på GPS'en. När jag skulle ut till PG eftåt hamnade jag även då lite snett, lika så på vägen hem. Ingen skada skedd, men inte allt för bra att lite för mycket på den där tekniska mackapären. Eller så skyller vi helt enkelt på den där förbannade Stockholm! Även om den försatte mig i ett flertal situationer idag hade jag absolut inte klarat mig utan den. Därför kvalar den in som dagens bästa vän! Trots hård konkurrens från ett väldigt bra bollplank; EJ!

Bullbaksresultat

Inte allt men en ganska bra bild av resultatet ändå. Kanske ska jag sadla om till konditor?

A little bit too much

Goda saker

Bakning gick strålande, tackar som frågar. Det blev bullar, kokostoppar och drömmar så det stod härliga till. Mor gav allt med beröm godkänt och tackade sin lyckliga stjärna att jag fick undan kaoset i köket relativt snabbt men framför allt tjat- och smärtfritt.
A och KM kom på besök och även de gav bullarna godkänt.
Efteråt kom T med mor på besök från sthlm men då lockade den franska chokladtårtan mer. Nyttiga familjen, yes indeed! Middag idag, haha, knappast!

E ringde och meddelade avgörandet för min framtid. Numer är jag ej arbetslös. Om jag vill. Det tog mindre än en månad. Hur länge kommer det hålla, undrar jag. Imorgon ska jag åka till storstan för att ta reda på alla detaljer. En mot-krav-lista måste skrivas under kvällen.
Sen bestämma dagens i-landsproblem; åka tåg med alla dess för- och nackdelar eller ta mammas bli med allt vad det innebär. Växhuseffekt, vad är det?

På dagens schema; bakning

Det blir inget sensationellt, bara sånt jag tidigare har gjort och har erfarenhet utav. Eftersom jag anser mig vara en utomordentlig husmor tror jag det här blir toppen.
Ska nu bara ta ut alla recept, skriva inköpslistan, handla så kör vi sen!
Bilder på resultatet kommer senare!

I huvudet på den där Gynning

Som Femman hypat programmet hade vi tvtittare en hel del förväntningar. Jag kommer göra sällskap med kategorin som ger programmet ett godkännande. Det var helt ok. Nothing more, nothing less. Roliga inslag, dramatiska utspel, sexsnack med bebisar och blåsta kommentarer. Tjejen är smart. Kör på bimbostilen i media och det lyckas. Jag tvivlar inte alls på att hon någonstans är vettig som privatperson. Om än högljud. Men hon är ju skåning!

Ett drömscenario

Jag säger det igen, jag är kär i Michael Bublé. Han är underbar. Han är charmig. Han har en röst to die for. Därför brukar jag fantisera om följande när jag är antingen nere och lite sur eller bara allmänt kärlekskrank. Vilket jag är nu, mer om det senare.

Tänk att komma hem efter en lång dag eller då man bara mår lite halvkasst och antingen möter man denna sitta där på en stol med gitarren i högsta beredskap och redo att spela mig en låt eller att den man älskar har tänkt många, många ljus och dekorerat lägenheten/rummet med massor av rosor och mimar till låten. Vilket som. Båda går bra.

Jag tittar på videon istället (som jag inte kan lägge upp) när varken Michael är här eller jag har någon att älska.

Det börjar bli dags att uppdatera kärlekslivet. Insåg att jag inte ens hånglat sen oktober. Torrt på fronten med andra ord. Måste bli ändring på det, utgång till helgen. Vem vet vad man hittar?! Förhoppningar fungerar dock inte i den här stan. Kanske den där videon får gå på repeat i alla fall.

Slutflummat

Jag tycker att Jan Björklunds (fp) förlag om skriftliga omdömen från årskurs ett verkar vara bra, inte en dag försent. Janne säger till Expressen att: "Sverige måste lämna flumskolan bakom sig genom ett ökat fokus på kunskapsresultat". Låter rätt vettigt.
Frågan är bara om de stygga pojkarna och flickornas föräldrar kommer bry sig tillräckligt mycket för att det ska göra skillnad. Kommer de börja bry sig mer nu när barnen får med sig en lapp hem från fröken. De värsta föräldrarna med diverse problem, kommer de äntligen ta tag i sina barn och se till att de blir toppstudenter. Knappast! Däremot, de föräldrar som tror sig ha koll på sina barn kanske kan förändra barnens beteende.
Jag vet nu i efterhand att mina föräldrar borde haft bättre koll på min skolgång, det var för lätt för mig att komma undan med undanflykter, förklaringar och vita lögner. Jag vill definitvt ha koll på mina barn och hur det går för dem. I alla lägen! Det är min skyldighet (och även rättighet!) som förälder!

Charmtroll

Jag är inget fan av Zlatan. Har aldrig varit. Men jag blev ändå rörd till tårar. Han var värd sina priser! Det strålade så om honom. Han visade upp ett ytterst charmit leende. Någonstans smälte även jag. Familjen endas om att det måste bero på hans Lady, Helena Seger. Åh, sicken stilig dam det är! Matchande kläder som sin man med en otroligt stor mage i vädret. Hennes blickar när Zlatan tog emot priserna på scenen. Det var nästan så att man själv kände hur stolt hon var över honom. Det är kärlek!

I övrigt en mycket bra gala. Peter Settman är en genialisk programledare. Älskar hans kupper och kommentarer. Han vill jag alltid se mer utav.

Anja, ingen förvånandsvärd pristagare men även hon förtjänt av det. Men bästa priset gick till hennes pappa, Anders! Bra att han fick ett stort erkännande. Tänk så mycket tid karln lagt ner på sin dotter. Klart tårar kom, om någon undrar!

Tumba - en jäkla fräsig karl för sin ålder. Du, dig jag gifter mig med....tanken är att du ska se ut så när vi blir gamla!

Hade Kalla fått sitt stora genombrott tidigare hade hon fått priser! Prinsen stilig som alltid, ett säkert kort och Kajsas mottagande var rörande, trots det väldiga upprepade ordet i detta inlägg, var hon värd det.

Tänka sig att jag blivit sånt sportfån. Eller var det det här med galor?

Dan innan löning

Tog en promenad i solen som var tänkt att ge mig och min hostiga och slemiga hals lite frisk luft. Det var skönt, men promenadstreckan är alldeles för kort insåg ja. Men å andra sidan, dumt att ta i för mycket.
Svängde förbi Pressbyrån och spenderade mina allra sista pengar på glossiga modemagasin och skvallriga tidningar. En typisk tjejgrej. Sista pengarna går alltid åt kläder, tidningar, fika eller varför inte en öl.
Jag rättfärdigar allt med att jag är sjuk!
Sen tog jag mig en titt på rean i två butiker på vägen hem. På Elin Maria hittade jag massor.
Dagen innan lön var det ja...

Varning!

Jag skulle kunna göra väldigt mycket för en Tall Vanilla Latte just nu. Och jag menar verkligen väldigt mycket.

Starbucks kaffe Ä R så mycket bättre än alla andra kedjor!!

Oviss framtid

Idag har det varit stilla på fronten och har därför inte velat blogga tidigare. Varför tråka ut er mer än nödvändigt.
Så slog det mig nu på kvällskvisten. Framtiden. Rakt in my face. Hur blir det när jag kommer hem? Många olika känslor blandas i kroppen inför hemfärden. Det finns så många människor jag ser fram emot att få återse att jag får en liten tår i ögat av saknad. Men det finns några bland dessa jag är rädd för att möta igen och att känslan, mötet, framtiden inte motsvarar mina förväntningar. Jag är rädd för ett misslyckande. Kanske är det därför jag gömmer mig här i mitt fluffiga sagoluftslott där jag hoppar mellan rosa moln och får allt serverat. Här det är tryggt och man vet vad man får.
Det är sånna här dagar jag funderar på att flytta hem. Hem till mamma och pappa.

En lördag i Eskilstuna

Jag åkte hem till K.
Jag åt två langos.
Jag la mig på golvet under en härlig filt med två mjuka kuddar.
De andra förfestade.
Radion spelade en massa härlig schlager.
Volymen var hög.

Det var en mycket bra kväll!

Kvar i träsket

Igår gick ju allt så bra, idag trodde jag att jag skulle vara nästintill frisk. Men inte! Största delen av förmiddagen hostades bort sen innan jag fick lite mer sömn.
I alla fall, för att påverka mitt tillstånd framöver lämnade jag lägenheten för lite frisk luft. Första gången sen i måndags. Man skulle nästan kunna säga att jag gjorde en Paris; instängd i fyra dagar! Hade det kanske lite bättre....mamma och pappa fanns ju här.
Begav mig till apoteket för att inhandla något jag skulle haft för länge sen, hostmedicin. Apotekstanten rånade mig och tvingade på mig den dyra. Den billiga var nämligen för barn och med svagare styrka. Biacht!
Irrade hem och tänkte att detta äventyr skulle räcka men far tvingade mig ut igen för en sällsynt liten promenad för att inhandla fikabröd. Spanade hyrfilm på vägen hem men där inne förvandlades jag till en piggelin mitt i starkt solsken. Hem igen för att coola ner!
Hostattack nummer två och mamma tvingade i mig hennes hostmedicin med vanligtvis förbjudna preparat på svarta markanden. Såg inga stjärnor oturligt nog. Dosen var visserligen inte så kraftig.
Sjuk eller inte, kommer nog ändå besöka K som är kvällens värdinna och A som står för langosen. Tänka sig att aptiten är svårt liten och jag inte ens är sugen på langos. Mina damer och herrar, jag är verkligen sjuk!

Ännu ett beroende?

Ikväll började ju säsongen av Let's Dance. Mor och jag valde istället Oldsbergs frågetävling så jag vet inte riktigt hur allt startade. Men enligt våra kvällstidningar verkar den här bonden ligga bra till. Vem e han, vad vill han, vad kan han? Ska han bli yttligare en boyband-pojke vi kommer skriva spaltmeter om i våra bloggar framöver. Kan vi inte bli skonade?
Damn, jag behöver verkligen skaffa mig ett eget liv!

Sommarkänsla

När jag blundade fördes jag tillbaka till Trädgårn en ljummen sommarnatt.

Jag ser ljuset

Det finns två väldigt tydliga tecken när jag är sjuk:

* Snusbegäret försvinner
* Näsblodsattack

Idag har jag återfått begäret och plötsligt rann näsan väntat. Och så fick jag en hel natts sömn.
Alltså måste jag vara på väg ut ur tunneln nu?!?!

Som vi har väntat!

Ni har väl inte missat trailerna?

Katter bland hermelinerna

Såg imorse vimmelbilderna från igår när den nya klubben på Avenyn, Push, hade premiär. Det var bara "kändisar" från sthlm och stureplan och några få från Göteborg, såsom Galenskaparna, Anders Frisk och Panos. Jag nu undrar är vart alla "normala" göteborgare var? Några hade jag förväntat mig känna igen, men icke.
Jag tycker det här luktar fishy!
Har aldrig förstått poängen men att åka och festa på annan ort med hela sitt vanliga utegäng. Är tanken inte att komma bort och se nått nytt. Och då pratar jag inte bara om lokalen. Festa som vanligt gör man ju alla andra veckor.

Nu har julen snart dansat ut

Pappa tvingade på mig alla plocka-ner-julen-uppgifter som mamma gav honom. Suck, säger jag. Jag som åkte på inte bara att plocka bort all julgranskrimskrams som var mitt enda uppdrag från början, utan även att plocka ihop och ner julgranen. Jo, i vår familj har vi stolt en plastgran, men till vårt försvar kan jag lova er att den är mycket, mycket finare än många andras äkta granar. Enda nackdelen, den luktar inte lika gott. Funkar finfint ändå!
Har väl någon gång försökt förklara hur mycket jag ogillar att plocka fram och upp allt, förstå då hur mycket jag hatar när allt ska väck sen. Speciellt när jag får ta skiten. Nästa år ska jag se till att vara tillbaka i Göteborg vid den här tidpunkten!
Jaja, solen har i alla fall visat sig här i Etuna idag. Och det en riktigt lång stund. Wohoo....snart är det sommar!!

Spännande

Fick för en stund sen ett mycket lovande sms om ett event inte alltför långt fram i framtiden. Oh, nu e jag nyfiken till max. Vill genast hem och kolla posten....sånt här gillar jag!

Kanske imorgon...

Nu när jag är sjuk är mitt morgonhumör värre än vanligt. Och eftersom pappa jobbar eftermiddagar denna vecka är han den person som drabbats värst. Men imorse var jag uppe före honom, (har kvar mina korta sovintervaller, som dock har utökats till 3-4 timmar varje omgång), vilket gjorde att jag hann före till morgontidningen. Och se där...ett repotage om far och hans dansband. Dels gör tidningen en serie repotage om diverse dansband från trakten samt för att bandet i år fyller 40. Kände att det hjälpte mig att genast bli på lite bättre humör.
Hursom hade därför tänkt ära min älskade far samt ge alla hovnarrar mer vatten på kvarnen genom att lägga ut artikeln här. Men, det gick banne mig inte. Jag har efter en stunds letande och sökande på Eskilstuna-Kurirens hemsida ännu inte funnit det. Kanske beror det på att artikeln läggs ut på nätet först imorn (vad är det då för jävla nyhets-kanal?) eller så är det helt enkelt så att hemsida är för jäkla kasst uppbyggt. Hur som, om ni har tur så kanske det blir något att se fram imorn. Bara så ni vet. Nu kan ni sova gott.
Godnatt!

Grammis08

Visserligen nästan tjugofyra timmar för sent, och de flesta bloggar har väl vid det här laget redan avhandlat ämnet, men då jag ligger i horisontalläge större delen av dygnet kommer ändå mina synpunkter först nu. Hjärnan jobbar ju inte på högvarv när resterande delen av kroppen inte fungerar som det ska så analyserna tar sin lilla tid (likaså detta inlägg, skriver fel i de flesta ord och jag måste tillbaka och radera, nästan som om jag skriver ett fylleinlägg!)

Årets favorit - Kent, två priser är bättre än inga och de förtjänar alla de kan gå. Heja Kent! Heja Etuna!
Årets sötaste - Salem Al Fakir. Utan tvekan, i alla lägen. Att han kom "sist" i kategorin årets låt var en skam, det var min personliga favorit. Lasses låt - what? Never heard of it!
Årets klädsel - Calle Bildts kavaj såklar. Enough said!
Årets bästa - Mustasch kommentar; "bra att grammis 08'a går till en 031'a"
Årets oväntatde - den där idol-Amanda, själva framförandet var ju inte proffsigt men låten kändes lite don efter person.
Årets babe - Måns. Såklart!

Det var ungefär allt jag orkar för den här gången. Dags att återgå till sängen, alvedonen och tycka-synd-om-mig-själv-inställningen. Är man sjuk så är man.
Kanske mår jag lite bättre om en hjälte kommer med lite B&J! Vem tar på sig uppdraget?

Om....om inte om fanns......

Då skulle du fyllt 92 år idag! Jag sänder ändå mina tankar till dig, älskade ängel!

Dagens babe

Sjukling som jag är måste jag få drömma om nått trevligt;

Patrick J. Adams

Sick like a dog

Igår sjönk jag ner i sjukdomarnas trista värld. Det är halstabletter, alvedon, vattenflaskor, svettiga lakan, filtar och en massa annat. Ligger nerbäddad hela tiden, sover med 2timmars intervaller och kan inte ens göra sånt som jag hade planerat för dessa dagar.
Har ont lite varstans, mest i lederna. Ska krypa ner i sängen igen...kan någon komma med en godispåse?

Falsk marknadsföring!

Jag gillar lakrits. Jag älskar glass!

Men den här var inte god, funkar bara på sommaren.

Om ens då.

Nu är jag bitter!

Dedicated to my lovely friend!

Nu äntligen lyckades jag fånga T som berättat hur man lägger upp en youtube-video på bloggen utan att länka. Och se, det gick ju bra det. Som tack (tack, tack, tack) har jag lovat att promota hans animationer. Den här killen är nämligen såå grym att jag gör det mer än gärna. Han kommer vi se mycket utav i framtiden, folks! Kom ihåg vart ni läste det först bara, hehe.







Ingen mer terror av filmer och bilder nu, pappa väntar sig våfflor när han kommer hem!

xoxo

The MarikaT themesong!

Här har ni mig i ett nötskal! Föreställ er mig ståendes lite övergiven på säg, Järntorget, en sen lördagsnatt, med partyhatten på sniskan när jag är som värst. Alltså mest lik en duracell-kanin.
Skit i filmen, men lyssna på musiken. Enjoy!

Bildspecial: 2007 i backspegeln

Januari- snön ligger som ett täcke över kalla Eskilstuna, jag pendlar som en skållad råtta till Stockholm och fördriver tiden som praktikan på E.

Februari - praktiken fortsätter men jag hinner även fira KM som fyller 25.

Mars - Min älskade bäbis, Ibzen, dör av hjärtmask samtidigt jag sitter på ett tåg ner till Göteborg för infomöte med pv på Liseberg.

April - våren ligger i luften och även om solen skiner blåste det kallt på finska kusten då familjen + nya medlemmar firar påsken i Helsingfors.

Maj - praktiken avslutas, jag flyttar hem till Göteborg igen, tar examen, solen värmer, Liseberg har öppnat och till det följer (nästintill) obligatoriska kaninfester.

Juni - dagarna efter midsommar intar Justin Timberlake Göteborg och jag är bara en av 16tusen tjejer som smälter i Scandinavium.

Juli - kan sammanfattas följande: jobb, facebook och några kaninfester!

Augusti - det regnar fortfarande ändå är sommaren snart slut. Bilden visar hur vi tar avsked av högsäsongen -07

September - orginalfesterna var visserligen över, men sociala tillställningar med spel, film och ett par öl någon gång, det tar inte slut bara sådär...

Oktober - hösten tar verkligen tag i landet. Parken stänger, IFK återfår SM-bucklan och ett glatt gäng åker upp till Stockholm för att stortorska i landets nöjesparkers egna vollyboll-turnering. Det var trots allt; Din poäng, Kaj!

November - årets höjdpunkt, resan till New York med bror för att se två matcher med NY Rangers. Världens bästa stad kan stolt erbjuda fin utsikt, härliga affärer, Starbucks, Jamba Jucie och sjujäkla hockey.

December - jobb, jul, nyår och min födelsedag. 25 år stod det i kalendern och bland massa kompisar från jobb, skola och diverse städer reste även mor&far ner till Göteborg för att fira min och W's stora dag(ar)!

Jaha, därför! Men...

Detta vaknar jag upp till. Därför är jag singel!

Ändå finns det max en punkt där jag känner igen mig. Tack Expressen!

Svaret kom snabbt

Hittade svaret att "scenen i Stadsparken har spelat ut sin roll. Scenen är i dåligt skick och istället för att lägga pengar på att rusta upp något som inte används så river vi scenen och snyggar till i området."

Tråkigt!

Det gapade tomt

Promenaden var uppfriskande härlig, precis som jag hade hoppats. Det snöade visserligen men det var milt så det gjorde inget. Under min promenad funderade jag på både det ena och det andra. Bland annat att jag tillbringar mest tid i den gråa staden vintertid det är ännu mer grått. Ja då inte snön faktiskt ligger kvar. Tråkigt för promenadslingan jag gick visar sig då inte från den bästa sidan - runt ån.

När jag kom till stadsparken var jag mest inne i tankar om mormor då hon bodde precis brevid. Upptäcker snart till min stora förvåning att scenen som annars finns i mitten, där jag tillbringa mycket tid med just mormor, är helt försvunnen. Borta, puts väck. Öööh? Uuh? What? Vart tog den vägen? Kommer den tillbaka? Ska något annat göras där? Trots att jag annars lever mycket i mina nostalgiminnen känns det alldeles för snart att bara minnas nationaldagarna, första maj, sommarens sista suck, studenten, soaré-överlämnandet och alla annat jag förknippar med just den platsen. Någon som vet?

Spritter i kroppen

Det blev en inomhusdag igår då snön virvlade utanför fönstret, blåsten hade vind i seglet och bror halkade omkring med sin bil nere i Skåne. Eftersom rösten oxå fick ta det lilla lugna känner jag idag att jag (nästintill) har energi för ett mindre marathonlopp. Nåja, kanske inte riktigt, men ut och gå ska jag göra nu. Skönt med lite frisk luft. Sen tänker jag äta en lugn frukost, läsa ut min sega, otroligt beskrivande bok och avsluta dagen/helgen/veckan hemma hos A&KM som bjuder the Einarssons på middag. Framtiden ser mycket bra ut med andra ord!

Krämpor

Jag vet inte om det var dansandet, snön, klackarna eller vad det var som gjorde det, men idag har jag en riktigt ond häl. Såpass att jag haltar omkring på tårna på den högra foten. Kollar man under ser det nästan lite ut som en inre blödning under huden. Men eftersom jag hade skoj var det värt det. Nu när jag ändå inte har mycket på agendan har jag ju tid att kurera den.

Tänkte igår börja om på noll vad gäller mina nagellänger, bet därför ner en alltför långt, nu gör det ont. Men om man vill bli fin - i tidernas begynnelse så att säga.

Far är orolig för mina alkoholvanor och vill att jag ska hålla uppe en viss period. Jag snickrar nu på en ev. deal med honom och en belöning till mig om jag klarar det. Resa till London kanske? Annars är ett samtal till AA kanske ett alternativ. För inte ska det vara så svårt?

Återigen, uttjatat ämne, men stackars Brittan. Tala ut hos Dr. Phil? Linda Rosing "talar ut" i Expressen-varning, någon? Sköt det där själv, du behöver inte dela med det till världsbefolkningen. Eller gör hon det för pengarna? Är det de som ligger bakom hennes alla bekymmer, i grund och botten? Vad hände med hennes miljard?

Partykväll med larmproblem

Det blev en rolig kväll, igår. Trevligt att träffa alla, shotta KM under bordet (det var vatten i mina, mohahahaha) och sedan dansa natten lång. Men det jag känner att det börjar bli jobbigt att jag har lite svårt att prata med folk jag inte känner jättebra. Det blir lixom lite stelt och min hjärna går på högvarv för att klara av nästa punkt på listan, om jag kommer på nästa samtalsämne vill säga.
Efteråt gick jag med födelsedagsbarnet, hennes bror och två kompisar till Harrys där vi strategist ställde oss i schlagerhörnan. Av alla som var där kände jag bara igen en enda person. Vilka var alla egentligen?
Phoneix var stängt av någon anledning så kebaben inhandlades på Kebabhuset innan jag och K samtalade natten om vänner. När jag kom hem strulade larmet då jag tryckte på fel knapp och det gick igång en halvminut senare. En yrvaken pappa fick rädda situationen.

Idag sov jag länge, låg och drog min i föräldrarnas säng och pratade med pappa om livet. Sedan har det inte skett många fler knop då både mamma och jag fortsätter dagen i sunkiga mysbrallor. Det vankas marängswisch ikväll och bara det tycker jag är en anledning att softa ännu mer såhär dagen efter!

F som i fredag

Det kan även stå för fest. Som idag. FestFredagen!
Ska hem till K för att fira hennes snart uppnådda ärbara ålder av 26.
Och detta i någon av mina nya klänningar, har lite beslutångest om vilken.
Men jag tror på det här...

Oops! She did it again

Ska det aldrig ta slut?

Trivs bra men det kryper i tarmen

Lunch på stan med A&K då vi intog Hurtigs, fortsatte sedan runt i diverse affärer. Inte för att jag tänkt shoppa något speciellt men presentkorten jag fick i julklapp är ju ändå till för att användas. Reslutatet blev tre klänningar. Då man anländer i stor, tung, klumpig jacka var omklädningsrummen knappast några alternativ, det fick ske i hemmets lugna vår istället. En jeansblå-aktig klänning var jättesöt, en svart lika så, men den svartvita fick mig mest att se ut som en stoppad korv så den går tillbaka till affären imorn.
Tro tusan att jag nu hittade en jäkla bolero. I och för sig bättre sent än aldrig, dessutom i samma butik jag hittade den andra jag äger men som jag inför nyår ratade. Så kan det går när man är för stolt. Men nu är jag nöjd. Ibland glömmer jag bort hur kul det är att shoppa.

För att referera till rubriken, jag trivs här i etown trots allt, alla är snälla och verkar uppskatta att jag är kvar. Men det börjar faktiskt dra i Göteborg-tarmen. Jag saknar det och har börjat tänka på hemfärden. Trots att jag inte riktigt vet vad jag ska där att göra. Mer än att jag bor där..

Glädje på kvällskvisten

Nu när man är hemma hos föräldrarna tappar man lite av sina vanor hemifrån.
Det slog det mig att jag missat de senaste GG-avsnitten. Lyckan denna onsdagskväll var att hitta det enda jag missat utlagd på youtube. Ikväll, amerikansk tid, visas nästa avsnitt. Kanske får jag en toppenstart imorgon. Risken är att youtube redan tagit bort dem. Här håller vi tummarna!

Hej mitt vinterland

Jag kan meddela att det är vitt på både mark, tak och träd här i etown. Trots min trista inställning till detta tycker jag ändå att det är fint. Jag tillhör gänget som faktiskt föredrar snö på nyår istället för jul. Och även i år fick vi uppleva det, skapar skön stämning.

Idag hade jag tänkt det nya året börja med allt vad det innebär, men har inte riktigt tagit mig i kragen där. Man skulle kunna säga att jag har brutit lite av ett nyårslöfte. Helt ärlig är jag inte nu, har inte bara suttit stilla idag, nej har hunnit med en tur till K, inhandlat snus (innan allt gick käpprätt åt helvete, började märka hur det kröp i kroppen när pappa var hemma mellan körningarna, det kunde ha slutat i katastrof) och lagat mat till min hårt arbetande far.

Hade jag haft lite bättre kläder, haft mer av mitt barnasinne kvar samt vänner som oxå gillat snö hade jag nog varit ute och lekt. Tur att jag fyllt 25 och irriterande nog märker av mina rynkor så kan jag sätta mig framför Las Vegas nu.

Årskifte

Hej hopp därute, hoppas alla hade det bra igår och att det inte är för tungt idag.
Middgen hos A var verkligen jättetrevlig. Hon hade styrt upp det jättebra.
Hjälpte till att fixa fläskfilén när jag kom. Sedan inträffade något vars uppfattning särades något. Enligt mig satte jag på ugnen som jag skulle men tydligen inte. Maten kom till slut på bordet nästan två timmar senare än väntat. Dock inte enbart mitt fel. Då kan jag lova att vi alla var döhungriga vilket kryddade den i övrigt supergoda maten ännu mer.
Vid måltidens avslut satte singstar och dansmattan-tävlingen igång. Var personligen mycket nöjd med mitt resultat, för övrig personliga rekord, på över 9000 poäng.
Midnatten firades ute på gatan, vi tittade på smällare, gratulerade varandra, rökte cigarr och gemensamt sjöng Rule Brittania, Usa's nationalsång, Du gamla du fria, Stockholm i mitt hjärta samt Sällskapsresan-melodin som vi även dansade tåget till. Mycket spännande. Mor hade det lugnt i Rom, hos Nyponrosen hördes raketer och W var på fest så ingen av oss hörde något.
Åkte hem med far efter två, snäll som han är fixade han ostsmörgåsar och kvarlämnad oxfilé till mig. Sov skönt ända fram till ett-tiden idag.

Innan jag vaknade drömde jag länge om kladdkaka så efter frukosten var jag tvungen att göra en. Snabbt och smidigt gick det fram tills jag såg att smeten rann ut ur formen i ugnen, det var bara att göra en ny sats och försöka igen. Reslutatet blev kanon. Härligt krispig utanpå och kladdig inuti, så som det ska vara.
Har planer på att lämna lägenheten för diverse häng hos vänner ikväll, men jag tror jag överger det för häng med far. Han ska laga en av våra favoriter ikväll, fiskpinnar och potatismos (låter värre än vad det är, ni skulle bara smaka hans mos, heeelt otroligt!!) och slötittande på Bond. Jag kan här och nu erkänna att jag aldrig sett en enda hel Bond-film. Vad jag vet.

Imorn börjar nya året på riktigt med allt vad det innebär. Därför ska jag slöa lite till här. Idag får man!