Lördag:
Nu vet jag inte vad. I förrgår visade jag ju mina advents-saker. Big deal för min del bara det. Imorse ringde mobilen extra tidigt så jag kunde titta på lucia-firande på tv.
Jag kan lova att det var så länge sen det var riktigt, riktigt skönt att komma hem och få lägga sig i sängen. Rygg och fötter är nu helt slut. Har haft möte med våra kids och förberedelserna gick inte helt enligt mina planer, trots att jag så noga innan planerat och planerat. Full fart från start till mål. När jag var på väg hem föll nästan en tår av utmattning, nervarvning och att allt faktiskt gick så bra som det gjorde till slut, trots att vi blev färdiga i samma stund som vi öppnade. Allt på grund av missöden från min sida. Men det var å andra sidan bara jag som led av det (men det gick ut över andra, vilket jag är rätt missnöjd med. Men nu vet jag vad jag ska tänka på i framtiden - man lär sig!). Till slut.
Vaddå snitta blommor? Varför kan man inte få blommor som man bara kan låta vara utan att de behöver vara konstgjorda? När jag får ett blombud förväntar jag mig att de ska vara klara att sätta ner i en vas - jag vill väl inte hålla på och snitta dem. Sånt kan ju inte jag! Sicket hittepå, snitta blommor!
Har under mer än halva vakna dagen lagt mina ögon på Nobel-sändingarna. Till en början som tidsfördriv men allteftersom blev det intressant. Sändningen från Fredspriset i Oslo med de tre kvinnorna från Liberia och Jemen var både intressant, tårgripande och ett uppvaknade. Dessa kvinnor har genom sina liv visat stort mod, envishet, engagemang och kamplystnad mer än så många andra. Mina egna problem blir en piss i havet när man hör deras berättelser som är långt värre och hemskare än jag kan föreställa mig i fantasin då jag aldrig varit i närheten av de orättvisor de upplevt och sett på olika håll i livet. Man blir ju ganska taggad att ta tag i sin egen krage efter deras tacktal.
Knutte och jag lämnade tullar för lite julstämning i närförort med Drottningholms slott som kuliss. Personligen lockar inte sådana marknader speciellt mycket efter åtta år på Sveriges största, men historia framförallt bland kungligheter och slott kittlar alltid.
Synd bara att det är placerat på NK och inte i min stora, moderna vindsvåning centralt beläget i city.
