Skjut i karriären

Igår åkte jag upp till Stockholm för arbete på kontoret och ett kundmöte.
Åkte med 6-tåget, favoriten. Dels för att det är ett direkttåg vilket gör restiden blir betydligt kortare. Dels är det oftast (med undantag måndagar, den stora pendlardagen!) lugnare då morgonen är tidig och största delen av passagerarna är affärsfolk som antingen smider jobb-planer eller tar igen sömnen.
Igår satt en sån jäkla snygg kille mittemot mig. Rätta kläderna, schysst stil och av ett högt samtal, som väckte mig ur min skönhetssömn, att dömma en handels-kille med ambitioner! Trist bara att han var tvungen att prata så högt så tidigt på morgonen, minuspoäng på det!
En tanke som slog mig är sj's biljettpriser. Trots allt är tåg ett bekvämt alternativ och nu när vi ska bli så klimatsmarta, varför envisas företaget att ta så högt betalt. Visserligen kan jag fortfarande åka på ungdom, men när en tur och returresa för en vuxen kan gå på tre lax är det inte konstigt att bil eller flyg blir ett stort hot. Återigen, sälj ut verksamheten, förslagsvis?!?

Kontorstiden gick som smort, "exklusiv" lunch på Svt (kan de aldrig vara mer ombytliga?) och det där kundmötet som toppade dagen. Mitt första riktiga officiella kundmöte! Kommer jag alltid minnas. Tur att det gick bra. Killen vi träffade hade många likheter med Grefven. Skrattade smått för mig själv.

På kvällen åkte jag iväg till Mr. M's kontor för att låna hans nyckel då han så snällt lånade ut en sängplats åt mig under natten. På väg hem till honom stötte jag på en sån där äckel-pervo-gubbe på t-banan. Han ställde jobbiga frågor och diskuterade obehagligt fördelarna med tre personer i ett förhållande samtidigt som hans arm gjorde misstänktsamma rörelser i såndär läglig höjd. Jag vågade lixom inte göra annat än koncentrera mig på utsikten då jag var rädd att blir (ännu mer) förskräckt inför det motsatta könet. Han försvann efter att han förstått att jag tyckte att det var obehagligt att prata med honom. Visste efteråt inte om jag skulle skratta eller gråta, jag kan lova att jag tittade efter mig både en och två gånger när jag gick av t-banan.

Hemma hos Mr. M slocknade jag rätt fort på soffan. När han själv änlände kom aktie-världen återigen upp. Jag ska erkänna att jag blir mer och mer nyfiken/intresserad. Ska titta mer på det här.

Idag blev det först frulle på Espresso House på Stureplan. Av okänd anledning blev jag förbannat illamående efteråt. Detta påverkade hela förmiddagen och till lunch fick jag bara ner en yoghurt och en banan. Idag hamnade vi på 4an. Träffade äntligen M och fick en snabb uppdatering av henne. Dagens kändisspotting; Malou von Sivers. Vilken petite liten dam. Men i alldeles för höga klackar, nästintill kusligt lika platådojjor.

Under eftermiddagen fick jag mitt anställningskontrakt färdigt och efteråt blev jag så exaltherad att jag hade sönder en telefonsladd, så nu är den oanvändbar. Avdrag på lönen genast, way to go! Hoppas jag inte i alla fall.
Min titel är numer projektledare/eventkoordinator (samt researcher som det står i signaturen när jag skickar mail), yeah! M kallar mig Lisbeth Salander då han själv påstår sig vara Mikael Blomkvist för vi utgör ett enastående team. Därav researcher-titeln. Inte illa pinkat, om jag får säga mitt.
Tio minuter innan jag skulle lämna kontoret och östkusten kom resultatet från gårdagens kundmöte. Projeket är numer vårat och jag har fått ännu mer uppgifter, wohoo! Jag känner att karriären börjar ta fart här och nu!

Nu är jag återigen hemma, men vad är grejen med detta omväxlande väder. Regn i sthlm igår, sol här, idag sol i sthlm och storm i Göteborg. Eller, ja, jag har nog slutat förvånas.

Måste fundera ut kvällens stora fråga, sova tidigt och således upp tidigt imorn för att få klart första delen av mitt nya uppdrag eller börja ikväll när jag är supertrött?