Inte en helt vanlig dag

Idag fyller bror 20 år!

Tiden har roligt när man går fort.

Jag minns när han var 6 och sprang omkring i flytväst och stor glugg i munnen

Jag minns när han var 7 och sprang till bussen för att hinna först i busskön

Jag minns när han var 8 och spelade fotboll hela dagarna

Jag minns när han var 10 och hade klassdisco

Jag minns när han var 14 och spelade innebandy

Jag minns när han var 15 och hade en jobbig skolavslutning

Jag minns när han fyllde 18 och vi åt den godaste kebabpizzan i Degerfors

Jag minns när han var 19 och tog körkort

Jag minns hans student som igår

Idag lämnar han tonåren och blir vuxen. Nästan!

GRATTIS GRATTIS!!

Christmaslove

Såg de första glimtarna av MQ's nya reklamfilm för julen med Agnes och Måns. Den var så söööt!

Två söta människor sjungandes en av julens finast låtar, det måste ju bli en hit.Hoppas den visas på tv snart.

Då skulle jag tro att den verkliga julstämningen kommer.

Kent i repris?

Äntligen ska de spela på hemmaplan!
Torsdagen den 28 februari i Sporthallen.
Jag var inte där senast de spelade hemma så jag förstår inte hur hallen fungerar som konsertarena. Men funkar lissehallen lär ju denna gå bra.
Jag är grymt sugen på att gå. Någon som vill följa med?
Enda problemet är ju att det är en torsdag, betyder ännu en dag ledig om jag åker upp härifrån.
Vore riktigt kul att få se dem i Eskilstuna.....det var mer än tio år sen. Och lite har ju hänt sen sist om man säger så.

Facebook är INTE Lunarstorm

Jag är irriterad och trött på den där hemsidan nu. Efter ett halvår börjar det bli en pina. En pina jag ändå har svårt att hålla mig ifrån hur trött jag än är på det.
Visst går jag in där dagligen, anledning; kolla meddelande, kort och uppdateringar. Men jag skiter blanka fan i alla j*vla applications!! Åh, jag blir sååå trött. Jag vill inte ha säger jag ju! Det värsta är att det nästan alltid är samma personer som skickar. Vad krävs det för att förstå? Vilken del av N.E.J är det inte folk får in?
Har vid några tillfället funderat på att ge upp men min nyfikenhet håller mig kvar.
Dessutom, vad är grejen med folks sidor som är flera mil långa? Vill man kolla (eller snoka) någons meddelande på väggen får man ibland scrolla i evigheter. Dessutom tycker jag inte att det passar sig att 25åringar har massa babybilder á la Nalle Puh, Ior och massa andra blinkade gubbar. Grow up for fuck sake! Såg nyss en massa porrbilder light på en tjejs sida. Why?? Ok, jag får la skylla mig själv som var där inne och kollade.
Nej, vad gäller själva tanken, hålla koll på gamla bekanta och nuvarande vänner, lägga upp bilder och skicka meddelande fram och tillbaka, det tycker jag är genialiskt. Resten räcker.
Får jag en enda vampyr/zombieinbjudan till spyyyyyr jag!

Gravid eller inte?

Enligt skallerblaskan expressen.se ska Brittan återigen vara gravid. Artikeln har fått det bekräftat av pappan, producenten hon dejtat av och till sedan skilsmässan. Men läser man Perez Hiltons blogg, han som kan det mesta om de flesta, dementeras ryktet av Britney herself.
Vafaan, var det första jag tänkte. Nu? När man möjligvis börjar se ett ljus i den långa tunneln.
Jag hoppas Perez har rätt i det här fallet. Annat vore tragiskt, för ett fan som mig.

Dåligt med mat

Dagen började bra med den vanliga frullen, sen gick det utför. Har av någon anledning inte lyckats fylla kylskåpet det senaste. Detta i kombination med min icke existerande kreativitet har försett mig med middag bestående av mackor både igår och idag. Somnade lagom till Las Vegas i eftermiddags då jag planerade fiskpinnar med mos men sov bort större delen av middagstiden. När jag vaknade stod matlagning inte högt på schemat, istället bakade jag mig en scone. Fick ändra receptet lite efter vad som fanns i skåpen, men det blev ändå rätt bra. En aning smuligt kanske. Lite mer tid i ugnen nästa gång.
Sen tog snuset slut och här sitter jag med abstinens. Hur ska det gå imorgon när jag vaknar?? Målade naglarna förrut, än så länge hindrar det mig ifrån att bita på dem.
Det var väldigt dumt med den där tre timmars powernapen, nu är jag fruktansvärt rastlös. What to do?

Motivation

Här sitter jag nu och ska alldeles strax börja mitt hårda arbete utan total motivation eller lust. Så himla kul var det ändå inte. Mysbyxorna från A&F (á la Brittans-style som Ebba sa) är hur gosiga som helst och dagens stora plus är att de fortfarande luktar av parfymen från butiken. Borde med andra ord låta de vila i garderoben för att bevara doften, men idag kunde jag inte slita mig. När jag har sånt krävande jobb framför mig...

Stureplan intar Avenyn

Inte många göteborgare kan ha missat veporna på Avenyn om reklamen för den nya klubben som snart slår upp portarna på gatan. På stureplan.se kan man idag läsa mer info om det som komma skall. Jag måste erkänna att jag är riktigt nyfiken på vad de ska hitta på, gubbarna där uppe i storstan. Inte för att jag längtar efter något stureplansliknade, men nytt blod är alltid fräscht. Vad kan egentligen bli så nytt, måste inte en massa människor skickas ner från Stockholm för att det verkligen ska bli förändring? Snälla någon, låt oss slippa det. Kommer inte samma folk man redan ser ute på typ Peacock och eller Lounge börja hänga på den nya klubben Push. Vad är det då som är förändrat. Jaja, tydligen ska inredningen vara hypad, bara det är ju värt ett besök. Nytt är alltid nytt...

Måndagsmys

Sitter framför Joey och knaprar ett par pepparkakor doppade i glögg. Mysigt så det förslår.
Har fixat den trasiga fönsterlampan så nu är det ljus i rummet dessutom. Inhandlade diverse glödlampor under min tur på stan med N. Ännu en sån där mysig tjejer-på-stan-måndag. Har fått massa insikt i kårlivet på universitetet.
Svängde förbi bibloteket för diverse info till projektet, fick tag i det mesta. Axfoods kedjor är dock snåla med information.
Ikväll hade jag siktat in mig på tjejmiddag med damerna från klassen, men trodde det var inställt då jag inte hörde något ifrån dem. Vilket inte var fallet. Info-smset försvann ut i eten.
Men pepparkakorna och glöggen håller mig i trevligt sällskap som tröst.

Kent-konsert dag 3

Sista dagen.
Sorgligt men sant. Nu vet jag att jag är ännu mer Kent-frälst!
Hamnade naturligtvis i garderoben även om det visade sig inte vara en nitlott då vi lätt kunde se konserten i sin relativa helhet.
Dessutom såg jag när en tjej svimmade och därefter en kille som antagligen fick ett epilepsianfall och drog ner en av ölbarerna över sig. Lite läskigt men båda återgick till det normala efter en stund.
Bäst idag var som dagarna innan; 747. Framifrån naturligtvis! Vad som kan tolkas som några tårar trängde igenom kanalerna då jag tänkt hur långt jag kommit i livet sedan Isola släpptes för sisådär tio år sedan och vad etuna egentligen betyder. Trots min klagan många gånger. Men just då, back in the days, det var ändå härligt. Kanske för att jag bara minns det goda.
Kände när arbetspasset var slut att jag lätt hade kunnat se yttligare en konsert imorn. Att sluta på topp e väl ändå vad alla säger att man ska göra!?!?

Sista konserten, sista dagen på veckan, självklart betyder det Stage. Parkvård denna gång. Allt är tillbaka i det normala.
Nu ska jag daska upp mig, läsa ut boken jag läser och sedan sova. Imorn är det ny vecka. Många uppgifter att ta itu med och höga krav som ska motsvaras. Det här med sömnen börjar äntligen bli bra igen. Inte helt hundra än så jag funderar på att sätta alarm på mobilen och lämna den i vardagsrummet för att verkligen komma upp imorn.

Kent-konsert dag 2

Lite lugnar idag, ändå halvt död efteråt. Började iofs jobba redan halv ett och hade ett pass i kassan innan konserten.
Folket var inte lika hetsiga i dörren som igår men istället regnade det. Fingrarna frös lika förbaskat ändå.
Låtvalet var så mycket bättre idag, mer från den gamla goda tiden. Publiken gjorde även sitt och visade mer entusiasm än igår. Läktarpubliken stod upp under långa tider och det var både handklappning och svängande med armarna. Även idag var 747 så jäkla skön framifrån, haha!
Undra hur den sista konserten imorn blir. Bara för att jag hellre ville se morgondagens istället för idag lär jag hamna låst i garderoben. Fast, jag fick ju ut något av dagen så det kanske är jämt ut.

En sak lärde jag mig när jag kom hem, brända kanelbullar är alltid brända kanelbullar men inget går upp mot sådär varma och mjuka och helt perfekt gräddade kanelbullar.

Kent-konsert dag 1

Fick starkt kaffebegär innan jobbet, för att stilla behovet begav jag mig iväg tidigt och ner till NK och Espresso House för en ljummen vaniljlatte. Hur kommer det sig att deras kaffe kanske e godast i landet, i brist på number one Starbucks, men alltid ljummet? Sådär på gränsen att bli kallt alldeles för fort. Mina 36 kronor jag investerade kändes inte helt rätt placerade.
Efter koffeinkicken var jag på riktigt bra humör vid ankomsten till jobbet. Detta i kombination med förväntan fick mig att hoppa och sjunga där bakom avspärrningarna mot parken i väntan på insläpp.

Första utplaceringen jag fick var just utanför hallen för att riva publikens biljetter. Vakterna stod och skrattade åt mig då jag i en hel timme stod och gapade för att locka till mig människorna i kön. Endast förberedd med halsduk, vantarna gick inte att använda för denna uppgift, resulterade i dagens oerhörda kyla i det närmaste fingrar med köldskador.
Trots att det var min första konsert med lapp på luckan gick resterande kvällen relativt lugnt till. Kunde ana ett tryckt vid biljettkontrollen ner till golvet precis när bandet gick på samt folk som inte hittade rätt platser. Men som vanligt, man kan alltid lita på Marika T!
Jag hade turen att hamna på positionen brandvakt när Kent gick av innan extranummer 1. Där satt jag alltså halvmeter-meter från bandet. Hade svåra problem att veta var jag skulle titta, om man säger så. Klart att det kändes stort med Kent som man följt många, många år, sedan Sommarens sista suck back in the days back in Etown, här i ens nya hemstad. Men då jag sett dem på stan just i Etown många gånger ser jag på dem som på Carl-Einar Häckner. Han är ju för mig ingen "riktig" kändis då han är mer som vilken annan lisebergare som helst eftersom han har sina varitéer varje sommar samt hänger på Stage lika mycket som alla andra avdelningar.
Tyvärr fick jag inte njuta till hundra procent av föreställningen. Blir väl lätt så när man är där för att arbeta, antar jag. Men jag har ju två gånger till på mig. De låtar jag känner igen mest spelades när jag satt därbakom som brandvakt. 747 fick jag dock njuta av framifrån och det var en fin stund.
När kvällen började lida mot sitt slut stod jag i garderoben redo för rush, först blev jag omlindad av en lång rockärm och hade svårt att dela ut persedlarna till respektive ägare. I fick närmare ett utbrott av skratt för situationen jag hamnade i. När det lagt sig lyckades jag, vet inte hur, fastna i ett gem från en jacka i håret. Och där kom jag inte loss. I fick ännu en gång skrattanfall och vi hade en mindre kollega att pumpa ut jackor.

Avrundade kvällen med ett besök på Stage. Men kassan, tänka sig. Till en början såg jag endast tre lisebergare, sedan kom yttligare två, parkvårdare som sig bör. Kände mig trygg då.
Så konsert och staggan-öl. Tja fredagen kunde ju varit sämre!!

2 år sedan...

Årets jobbigaste dag, utan tvekan.

Minnen så klara, känslor så starka, saknad så stor.

Min ängel som inte längre finns kvar.

Oändligt älskad, oändligt saknad!!

Konserter all weekend long

Starskottet för höstens konserthelg har gått.
Ikväll var det motown för hela slanten, Supremes och Marvin Gaye och hela kompaniet.
Min personliga uppfattning är att det var lite lamt, sångarna hade schyssta pipor ändå. Endast ett fåtal låtar kände en 80-talist som jag igen.

Imorgon startar den efterlängtade Kent-helgen. Förväntansfull och laddad, har sett fram emot dessa konserter sen slutet av våren då turnéen blev klar. Ska jag vara ärlig tror jag ändå inte att de kommer överträffa mina förväntningar. Men det ska bli kul att jobba i alla fall. Tänk om det råkar vara jag som sitter brandvakt när de går på, eller av för den delen.
Dags att ladda kameran och mobilen. In case of emergancy.

Ambivalent

Alltså. Tidigare har jag med starka ord beskrivit vad jag tycker om killen. Men så kom den där j*vla låten och den var ju minst sagt bra. Ändå kan jag inte se honom som något annat än en kopia och låtas påverkas av hans dåliga uppträdande under Barncancer-dagen. Varför kryper en känsla om att han är ok fram i kroppen. Känns obehagligt. Jag gillar ju att ogilla killen. Nu är det dessutom klart att han ska vara med i Let's Dance. Ännu en repris. Först på Ola och nu Måns. Hit' på nå eget!

Lite dittan och lite dattan denna dag

Fortfarande har jag svårt med sömnen vilket ännu resulterar i att jag somnar inpå morgonkvisten och bör således sova långt in på dagen. Nu blev det inte så denna morgon då ett tåg var att passa. Det där norrlandståget var inte helt tokigt ändå, största fördelen e ju att man slipper bytet. Och jag gör ju nästan vad som helst för att slippa Katrineholm eller det långsamma tåget via Hallsberg/Arboga.

Där satt jag i min lugna ro då jag efter frukosten somnade till som sig bör efter ännu en natt med kort sömn. Av någon anledning somnar alltid mitt högra lång- och lillfinger när jag sitter upp så och sover. Typ i en bil, på tåget eller när jag flyger. Slår väldigt sällan fel. Ibland händer det även när jag ligger ner och sover, då på armen. Det är en ganska otäck känsla det där när man inte känner sina egna fingrar men ändå känner att de lixom sprakar som fötterna gör när de "vaknar". Vad beror detta fenomen om egentligen? Tog upp problemet med W efter vi fikat och han pratade om något om nerver i kläm. Jag har alltid trott på otillräcklig blodtillförsel även om det talar emot sig själv när man sitter upp och låter handen vila på typ låret. Tips tas tacksamt emot.

Har under resterande delen av dagen börjat med projektet och uppgifterna jag har fått ansvar för. Trist nog blev resultatet lika tillfredställande som jag hade hoppats på innan. Informationen jag letar efter verkar svår att få tag på. Det kommer bli många telefonsamtal de närmaste dagarna! Woohooo!! Noooot!

NYC-GBG-STHLM-ETUNA

Mitt flängande är tillbaka. Far fram och tillbaka som en annan skottspoling.
Nerslagen vid mammas dator i tuna efter en intressant dag i sthlm.
Kom dit för möte med E om ny tjänst och efter diskutioner hit och dit accepterade. Men detta innebär inte en större förändring för min omvärld, jag blir kvar i gbg. Känns skönt. Kanske den viktigaste punkten att beta av.
Förra veckan var det inget, nu är det dubbelt upp. Livet ter sig intressant åt ibland.

Blev upphämtad av mor på kontoret, i hennes splitternya bil. Fin sådan. Vad annars? Känner väl henne! Tog en repa på stan för att leta festblåsa. Hitta några fina men inga klockrena. Det här med färg, svårare än man kan tro! Men jag har åtminstonde några fler dagar på mig samt att jag inte ska underskatta framsidan. Sicket trist väder de har här då, i denna del av landet. Och kom nu inte och berätta om läget i hemmalägret.

Mor fick mig som sagt att följa med hit trots planen var att åka hem till gbg redan ikväll. Men lockbetet att få träffa pappa var för stor. Dock blir det hemresa imorn bitti, för första gången med annat bolag än SJ. Tänka sig. Intressant utan tvekan. Skaffade mig för säkerhetsskull det där SJ-Prio-kortet då jag insåg att jag faktiskt kan tjäna på mitt flängade. Om än först om en lång tid framöver. Kallades det framhållning??

The Star Spangled Banner

Nog för att jag älskar Du Gamla Du Fria vid de rätta tillfällena, sportevenemang, midsommar, nationaldagen och liknande, men den är allt inte lika pampig som United States of Americas inte.
Jag får tårar i ögonen av melodin och gåshud av trummorna och trumpeterna. Mäktigt utan att jag kan förklara bättre. Att få höra den live är ofattbart. Kanske skulle jag tycka annorlunda om jag hörde den varje dag och var tvungen att sjunga den lika ofta. Men så är det. Om du undrar!

Veckoplanering v. 47

Dags att ta tag i mitt liv, nu när ledighet och frihet är slut.

Jobb - sätta igång och söka. Fatta beslut om tidigare erbjudande. Fyra arbetsdagar denna vecka. Skönt.
Lägenhet - fixa myspys. Ta tag i julsakerna. Slänga tidningarna och läsa ur de nya.
Hälsa - en promenad varje dag. Äta ordentligt.
Festplanera - både kring festen och jaga festblåsa.
Håret - använda så lite hårprodukter som möjligt
Naglarna - snygga till dem och se till att de växter ut så fort som möjligt.
Shopping - det skulle väl vara julsakerna och klänningen i så fall.
Julklappar - planera inköpen.
Sömnen - vända tillbaka dygnet. Att vara som piggast mellan 02-04 är inte längre ok. Måste lägga mig i anständig tid och vakna tidigt för att få saker gjorda!

Yrvaken

Telefonen ringer och väcker mig. Jag får ett erbjudande om förändrad framtid. Svårt beslut!

Till: Berriburrybarri

Ja just ja. Jag var ju inte ett bloggergeni, så efter mycket om och men blir det ingen video här. MEN GÅ IN PÅ LÄNKEN!
Jag tillägnar den här till Farbror B. Given till dig! Se det som en försenad födelsedagspresent eller nått, jag vet inte.
Såg den första gången för någon timme sen, då stod det Sweden istället för Finland. Det var ju trist att jag inte hittade den versionen.
Vad var det du sa om mig, att jag var en golddigger?!?!

Någon form av genombrott

Ojoj!
Ser ni?!?!
Jag har äntligen lyckats länka. Det var inte dålig av mig. Hahaha.
Som sagt, jag är duktig på att uppskatta det lilla!

Filmkväll

Kändes som det var en lång dag på jobbet vilket det faktiskt egentligen inte var. Men jag satt mitt i skottlinjen och fick jobba mitt bästa. Därför är, ännu, en hemmakväll en lördag helt ok ändå. Har ju fått massa filmer av bror så jag valde den sista jag ännu ej sett, Ratatouille. Varför jag gråter till en animerad Disneyfilm är väl ett tecken på att allt inte står rätt till. Eller så har jag helt enklet för lättöppnade tårkanaler. Ja, det måste vara det senare. Måste daska upp mig helt enkelt, haha.

Stort tack!

Till dig Nadine! Du vet varför! U made my day =)

Julen är här

Tänka sig att julen kommer till Göteborg redan i november nu förtiden. Jo men så är det! Liseberg öppnade julmarkanden idag och hjärntvättningen av julmusikterrorn har börjat. Visst är det mysigt. Nooot! Denna helg står jag väl ut. På sin höjd. Att 4,8 miljoner ljus kan vara så mysigt och skapa en sån stämning, ja det är ett mysterium i sig. Men hey, jag är glad.
Kassa tre timmar i rad påverkade rösten och halsen mer än väntat. Det blir till att inhandla någon form av halstablett imorgon. Avslutade sedan passet i den mindre roliga skridskouthyrningen. Sällskapet var trevligt om inte annat.
Slutade innan parken stängde, på något sätt känns det lyxigt. Hade fått för mig att jag då skulle snabbt komma hem, i tid och reson, men nej. Stod i valet och kvalet av Korsvägen-bussen eller Avenyn-bussen och jag min dummer tog den senare. Givetvis gick den inte i tid så jag hoppade på den andra Avenyn-bussen som naturligtvis gick via Korsvägen. Det blev med andra ord ett litet äventyr att åka fram och tillbaka på samma gator genom julstaden Göteborg.

Det är inte sant!!

Hemkommen, såg fram emot veckans GG-avsnitt och så är det borttaget. VAFAAAN! Hittar bara massa kassa klipp på B och C and I coulden't care less. Jag vill se allt!! Fått rapporter från US and A om att avsnittet är super, och här sitter jag, i jävla CP-Sverige och inte får tillgång till att se det. Gaaaaawh! What to do?!?! Snacka om frustration. Big time!!

Geografikunskaper

Slösurfade runt på diverse tester man kunde göra på expressen.se och fastade för de i kategorin geografi. Första, som testade kunskaper om olika huvudstäder gick sådär. 10/15, antar att jag aldrig slå B där. Men vad gäller hur länderna ser ut, där var jag fasiken kung. 22 av 22 möjliga. Se där! Jag är riktigt imponerad av mig själv.

Kan du se vilket land det här är? Det kunde jag...

Acklimatisering till verkligenheten

Jag kan ha stavat fel på rubriken, så jag avsäger mig rätten till ansvar vid fel. Men förhoppningsvis går poängen fram.

Det är en konstig känsla att i ena stunden befinna sig på 5th Avenue, en av världens mest kända gator och starkt trafikerade, av både bilar och fotgängare. I nästa korsa Victor Rydbergsgatan för att ta stombussen ner till centrala Göteborg.
Hemkomsten började lugnt igår. Bror åkte som sagt iväg med min neccesär vilket innehöll all mitt smink, parfymer, kam, tandborste och de nya chap sticken jag inhandlade under resan. Han hade väldans bråttom hem till lilla Eslöv efter vi landat. Själv svidade om jag till en kittad ljusrosa Abercrombie outfit och gick å handlade en kebabpizza, då jag själv ansåg mig fortfarande befinnas i US and A-tid. Nivvan kom förbi och hämtade upp sin goodiebag innan jag började se Ugly Betty och Hemmafruarna. Somnade i soffan under andra reklampausen då jag var mest allmänt sliten av flygresan. Vaknade vid 2tiden på natten och började försöken att somna om i sängen.

Idag, onsdag, vaknade jag först vid 15tiden och kunde konstatera, ja jag är kvar i US and A-tid.
Frukost blev det först på infomötet som hölls på Liseberg inför den stundade julsäsongen som börjar på fredag. Herre gud, redan massa tomtar, julgranar, glögg och en herrans massa Christer Sjögren. Det blir till att gardera sig med massa hitlistemusik där i de små kassabåsen.

När jag kom hem blev det återigen den rosa Aber-kostymen. Då man ibland kan antyda tendenser till affärsparfymen i kläderna förstår jag varför jag fortfarande bor i den nya t-shirten så här efter tre dagar.
Tröjan tillsammans med uppföljande av diverse dåliga amerikanska tv-serier hjälper mig att återkomma tillbaka till den verklighet jag på riktigt lever. Och inte någon drömvariant där borta på andra sidan Atlanten. Då menar jag att jag tittar på samma program som därborta men i min vanliga värld, på min vanliga plats i fotöljen. Alltså får jag det bästa (?) av två världar och jag kan på ett lugnt och behagligt sätt vänja mig vid detta liv.

Efter diverse surfande på MTV och CW's hemsidor följde jag upp avsnitten av Isprinsessan (Camilla Läckbergs bok) som visats på SVT under min utlandsvistelse. Måste säga att det var bättre än väntat, men böckerna är alltid bäst. Elisabeth Carlsson som spelar huvudrollen som Erica Falck ger jag klart godkänt, men Niklas Hjulström! Kom igen! Inte för att han gjorde en dålig insats, men jag har en helt annan Patrik Hedström i tankarna. Sen har vi det här med att kunna handlingen när man läst boken....

Se där, klockan har passerat 3 torsdag natt. Väntar jag yttligare 45 min kanske jag kan se Gossip Girl redan nu. US and A-time it was indeed!

Resan i siffror

Antal:

Hotellets gata: 72a
Hotellfrukostar (anledningen till att vi valde hotellet då det ingick): 1
Våning: 14
Rum: 1408
Jamba Jucie: 3
Satarbucks: 6
Abercrombiebesök: 2
Abercrombie-varor: 14
Abercrombie-påsar: 4
Kändisar: 10
Tunnelbaneresor: 18
Taxiresor: 16
Besök i MSG: 4
Strumpshopping: 0(!!!)
Victorias Secret-trosor: 5
Snygga killar: 3
Pizza/slice: 4
Hamburgare: 2
Donuts: 2
Öl: 2
Böcker: 0
Skvallertidningar: 4
Medverkan på tv: 2
Spillda drycker: 1
Timmar fram och tillbaka Coney Island: 2
Försök att hitta rätt till Nassu Colisseum: 3
Bror citerade tv-Robins Zlatan-imitation: 48
Namnet SPONGE BOB! sagda: 42
Timmar sovandes på tillbakaflyget: 6
Försök att besöka Macy's: 2
Gossedjurskramar: 8
Saker inhandlade åt andra: 9
Naglar avbitna: 10
Jobbiga säljare i varuhus: 4
Ifrån-åkta saker av bror vid hemkomst: 3
Timmar i TRL-kön: 1,5
Galna (både positiva och negativa) vakter på TRL: 3

Back in town

Nerlandad, både i Sverige och min fotölj framför tv'n hemma i lägenheten. Som stod kvar där den skulle.
Det luktar en blandning av Barnängens duschkräm (som läckte ut i brors väska) och Abercrombieparfym (från allt jag inhandlat) här nu sen jag for in med alla saker från resan.
Mera rapporter kommer senare, nu är jag så slutkörd och trött. Sova i economyclass på ett flygplan e la sådär...

Dags att checka ut

Det är lite sorligt. Jag vill naturligvis inte åka hem! Får jag hit mitt duntäcke kan jag stanna i den här fyrkanten till hotellrum men då vill jag även ha något vettigt att göra. Att springa omkring på stan börjar bli en aning långtråkigt. Ok, det ska erkännas, jag ser faktiskt fram emot att få börja jobba igen. Lite i alla fall.
Men jag hade gärna sett mig jobba här, det här är ju ändå världens bästa ställe! Och får jag stanna här på Upper West Side är jag mer än nöjd.
Nu börjar bror gnälla. Dags att checka ut och ner på stan en sista gång och inhandla en iphone. Kanske lyckas jag övertala bror att köpa den där Abercrombieparfymen!!
Til' next time...

Knicks vs. Miami Heat

Varför inte passa på att spendera yttligare lite tid i MSG och se NBA när man väl är i NYC!?!
Basket är verkligen inte min påse chips och jag är fortfarande inte frälst. Spelet och trycket från publiken går inte att jämföra med hockey. Då var ändå Shaq O'Neal på planen. Han, M. Jordan och C. Bryant är enda basketspelarna jag kan så lite stort var det ändock.
Knicks förlorade med typ 72-75. Men vi var ändå där. Nu kan jag lägga till det i mitt register.
Knicks game - check!

Besök i himlen

Sista dagen. Sorgligt, sorligt. Did some serious shopping! På Abercrombie såklart. Spenderarbyxorna var på!
Kom dit strax innan lunchtid och vi möttes av en lång kö. Lång kö!! En sån som gick runt hörnet på huset. Whats up med det?? Kyligt som det var stannade vi då på Starbucks i Trump Tower. Alltså, godare Vanilla Latte hittar man ingen annanstan! Åh, vad jag vill att Starbucks öppnar i Sverige snarast. Condeco, Waynes och Espresso House - släng er i väggen!

När Aber öppnade tolv gick vi dit och kom in på en gång trots att kön fortfarande var kvar. Hyseri inne i butiken beskriver stämningen milt. Jag hade tidigare spanat in en halsduk, när jag väl hittade den fanns det tre ex, de tre försvann på två röda. Alla vi tre tjejer som stod bredvid varandra tog nämligen varsinn. Utöver halsduken blev det tre finfina påsar fulla med mjukisbyxor, t-tröjor, parfym, väska och ett par hotpants.
När vi lämnade himlen var jag mer än lovligt lycklig. Men återigen möttes vi av kusligt lång kö utanför. Herre min gud säger jag bara!
Nu luktar hela vårt hotellrum som affären då all parfym de dagligen sprutar ut i lokalen satt sig i kläderna. Och inget mig emot! Trist att det försvinner snabbt när man använder kläderna bara. Jag kan ju liksom inte gå omkring i killparfym!
Tack för den här gången! I'll be back, be sure!

Sanningen och jag var där

Jupp, det är alla fyra huvudrollsinnehavare jag lyckades fånga på bild. Dagens aftonbladet.se har en artikel om den kommande filmen. Visst är Carrie numer brunett, så nu är det ingen tvekan att det är damen med ballongkjolen.

aftonbladet.se skriver i sin artikel:
"När man dagen före vårt studiobesök filmade exteriörscenerna i Bryant Park på Manhattan, och den minkpälsbärande Samantha angreps av djurrättsaktivister, försenades arbetet i timmar på grund av fans och paparazzo-fotografer som ville dokumentera varje ögonblick.
– Fast ni vet ju inte vad som är drömscener och verklighet, säger Sarah Jessica Parker". Tror ni inte jag skäms lite då, jag var en av alla fans som blev tillsagd att inte fotografera med blixt. Usch, fy skämmes tamifan på mig!!
Det där med djurrättsaktivist verkar dock ingå i själva scenen, puh!

Coney Island

Vi tänkte ta en lugn dag utan massa affärsspringande igår, så vi satte oss på tunnelbanan och åkte ut till Coney Island. Efter diverse tveksamma byten, svarta sjungade gospelkillar och annan strange gubbe ute i Brooklyn kom vi fram till ett säsongstängt tivoli.
Spanande runt, gick längst strandpromenaden, utforskade en basebollarena och åt lunch på en lung resturang. Stämningen var soft där vi satt framför collegefootball på tv, vi hamnade i ett långsamt gående humör. Bror blev sentimental när vi gick därifrån för han insåg att vi antagligen inte kommer tillbaka dit någon gång mer. Väl tillbaka på Manhattan var stressen total, konstig skillnad. Vad man anpassar sig lätt. Tänk att det är så stor differens på två olika ställen som ligger så nära varandra.
Det blev inte riktigt som tänkt utan vi sprang i diverse affärer ändå, Sephora fick största delen av mina pengar.
Chillade på hotellet innan middagen, ännu en italiensk resturang, där bror berättade hela sin tjejhistoria så högt att bordsgrannarna slog vad om vilket språk vi talade.

Metrolove

Åh, vad mysigt! Man blir så glad i hela kroppen!
Härrom morgonen låg jag och zappade mellan alla morgonprogram de har här, en kanal tog upp nyheten om killen som såg sin drömtjej på tunnelbanan men hon hann iväg innan han fick prata med henne. Killen startade en webkampanj för att få tag i kärleken och lyckades. Efter en middag sägs de nu ha en romans.
Det är så gulligt att man inte kan sluta småflina!

SPONGEBOB!!

Vår nya hjäte - SPONGEBOB!

Varför, ja du hör väl själv vad han heter, enough said!

Säg det fort så fattar du, Spongebob, Spongebob, Spongebob!!

Cassidy vs. Soldier Boys

Nu har jag äntligen hittat videorna till låtarna som spelades på TRL i tisdags.
Först ut har vi ju då Cassidy som tillsammans med Swizz Beatz (ursäkta mig, men hur jääävla het var inte han, jag blev fan kär!!) med My drink and my 2 step.
Innan inspelningen började var det lite publikuppvärmning med denna, Soulja Boy - Crank that. Jag blev totalt förvånad över alla tjejer som var uppe och dansade och alla kunde stegen. Det såg ut som på film när folk börjar spontandansa och de kör genomtänkt koreografi. Sjukt kul att se!
Får se hur länge det tar innan dessa kommer till Sverige och typ The voice eller något annat kommersiellt så att sånna som jag som inte är insatta "hänger med".

Fredag in the big apple

Igår fredag var den vandring och shopping som stod på schemat.

Först inhandlades det Knicks-biljetter till söndagens match mot Miami Heats, fortsatte ner mot Soho för diverse shopping. För min del började det på gamla hedeliga Transit där jag äntligen fick mina Reebokskor jag funderat på länge. Jag menar, när de kostar 450 svenska kronor, då e det läga att slå till, right?!

Besökte Adidasaffären, Appleaffären där jag inhandlade den senaste ipoden åt T. Måste erkänna att jag blev lite sugen själv, men egentligen, vad ska man med videofunktionen till. Jag förstår att det är ett bra tidsfördriv när man åker kommunala transporter och så, men sen då?!?!

Ner en sväng till Chinatown men snabbt tillbaka till Time Square.

När hungern satte in beslöt vi oss för pasta, suprise någon! Besökte började med en svensk hovmästare, en som körde långtradare på fel sida Autobahn, såklart supertrevlig. Sen spillde vår servitör ut en hel cola över mig, där satt jag helt handlingförlamad innan jag och bror brast ut i ett skrattanfall. Servitören kunde inte hålla sig han heller. För detta besvär fick vi gratis dessert och halva notan avdragen. De tyckte att att de då borde få mer dricks och som en hjälpande hand hade de tips på olika dricknivårer på kvittot. Dricks uppemot 40% är väl ok??

Fortsatte med Sephora, M&M-store och Saks. Klockan var nästan kväll när vi kom hem vilket innebar slöande här i sängen framför datorn och tvn innan vi gick till resturangen här på hörnet där de serverade texmex. Åt rolig tacosallad som ändå inte var någon höjdare. Det blir ingen repris om man säger så!

Then back to the hotell for some good nights sleep! Men nu är vi redo att kasta oss in i vad en lördag har i New York kan erbjuda!

Rangers vs. Pittsburgh

Match nummer två i torsdagskväll.

Denna gång var vi ute i god tid. Ändå hamnade vi i rusningstrafiken och hela tunnelbanevagnen skulle av vid Penn Station, aningen för att ta tåget hem till sig eller för att gå på matchen.

Bror som klev in på arenan i både Rangers matchtröja insvept i den svenska flaggan drog genast ett tv-team till sig. Så där blev vi intervjuvade av Rangers match-tv. Vet dock inte var man hittar inslaget, de sa att det skulle visas efter matchen, får göra yttligaren en grundlig undersökning. Men vad är det med oss, denna resa och tv??

När vi väl kom in i själva arenan, vem var inte då matchens pofil och all over jumbotronen, självklart Henrik Lundqvisst. De första bilderna vi såg när vi kom var sköna bilder från Frölunda och deras laguppställning 04-05. Sjuk coolt.

Matchen var rolig, men inte lika intensiv som mot Islanders, men jag antar att det blir lättare så när det är derby. Henke storspelade, lite mer knytnävar vid slagsmålen, inga "icegirls" men väl ett frieri a la klassisk film och vinst för Rangers. Två svenskar pratade jag dessutom med innan nedsläpp. Syntes tydligt varifrån de kom. Göteborgare oxå om jag inte misstar mig. De e la konstigt att man inte kan fly ifrån dem någonstans, hehe.

Einarssons på tv

Hehe, det här e så sjukt att se sig själv på TRL måste jag säga. Sitter här på hotellet i mina nya Abercrombie, rosa mysbrallor, vit stickad halsduk och en matchande vit stickad mössa. Även en grå variant på mössan blev det idag under shoppingturen. Första hittills. Inhandlande dessutom ännu mer trosor på Victoria's secret samt lite choklad på Dylans Candy Bar, Ralphs Laurens dotters godiskedja.
Nu ska jag spana vidare här sen är det dags för match nummer två!

Sightseeing

Shoppingen är inplanerad till slutet av veckan så idag har vi varit lite turistiska. Jag hade tänkt börja dagen med Jamba jucie-frukost men fick klara mig på svenska plockgodis kvar från flygresan. Inledde morgonen med Empire State Building och sjujäkla massa korttagande. Nu har jag många olika alternativ till bakgrundsbilden på data-skrivbordet om jag säger så.

Fortsatte med obligatorisk toabesök på Macy's innan vi begav oss till Madison Square Garden. Bror ville gärna gå den guidade visningen och sånt kan ju inte jag heller motstå. Det blev besök i en av de dyra men fina loungerna högst upp, både Knicks och Rangers omklädningsrum samt information närmare "planen".

Att kliva in i Rangers var något känsloladdat för en lipsill som mig. Inte för att jag är ett stort fan på något sätt, innan resan iaf, men det var sån stämning där trots att det var tomt. Bara att veta att Henke befinner sig där innan match var tillräckligt för mig. Han hade tyvärr sitt bås längst in vilket knappt var synbart och man fick inte heller sitta på de olika spelarnas platser men men.

Sen var planen att besöka Ground Zero och se hur långt de kommit sen vi var där sist (eller sen jag var där sist då jag var där senast). Starbucks-fikade först för att lugna trötta fötter och ben. Bror som är en mes och vekling tyckte att fem timmar på stan och diverse rundvandringar var tillräckligt så han ville åka hem. Jag hittade inte platsen på kartan var vi var så vi började traska och hamnade av en slump där vi hade tänkt hamna. Ibland har man tur. Nu kunde vi inte se så mycket då hela stället var en byggarbetsplats men minnesområdet för 9/11 var ändå mäktigt. Kanske var det lodisen som spelade Amazing Grace på flöjt som gjorde det hela!?!?!

Tog en snabb tur inne på den där 21-outletten men det blev en kort en då det helt enkelt var för mycket folk och varor på samma ställe. Hade jag gett det lite mer tid hade jag garanterat hittat en klänning till festen för ytan jag såg lovade mycket!

Tillbaka till hotellet kom vi efter lång taxiresa och äntligen fick vi igång datorn och internet igen. Min plan var att vi skulle vila några timmar och bege oss ut på stan sen igen, men vi har fan blivit fast här. Illa, illa. Bror står i duschen nu vilket han gjort länge men om jag känner han väl börjar hungern trycka på och det vankas väl burrito eller pasta snarast. Själv är jag full på resten av flygodiset och påverkad av tidsskillanden men jag ska se till att ändra på mitt tråkiga beteende.

Islanders vs. Rangers

Ska man åka på ishockeymatch i New York som inte spelas i Madison Square Garden är det bra om man har koll på adressen till den andra arenan. För tro inte att taxichaufförer, hotellpersonal, killarna i frontdisken på Reuters skyskrapa har koll på det! Det var något vi fick erfara igår efter mitt misstag att inte få med adressen. Men efter att fått information av två halvt tappade poliskillar åkte vi till slut rätt till Penn Station, vidare med LIRR ut till Long Island för att senare dela taxi med två Islandersfan och en halvt frusterande taxichaufför ut till Nassau Colisseum.

Första perioden var bara wow! Det var visserligen svänigt men ack så kul ändå! Henke Lundqvist var strålande, mycket tempo i övriga spelare och rätta passingar.
Andra perioden var lite sömnig som det brukar vara men inför tredje, oh my god! Det började (innan perioden) med vilt slagsmål bland publiken på vår sida så två killar fick lämna arenan. Övriga var sjukt hetsiga och jag, ja jag är ju inte den som är den och min trut är sällan stängd på matcher. Senare utbröt yttligare en fight och ännu fler fick lämna. Resten av publiken var allmännt hetsiga och ljudvolymen var trevligt hög. Tempot på isen ökade också och trots att Henke var grym kunde han inte rädda tre puckar. Vilket resulterade i vinst för Islanders. Tyvärr.

Då detta var min första NHL-match blev jag överraskad över att domaren sällan blåste och alla dessa reklampauser för tv-sändingarna. Rinken var inte så liten som jag föreställt mig, det dracks mycket öl och fansen satt lite hur som då de inte har uppstyrda sektioner för respektive lag. Det var en bra upplevelse helt enkelt. Jag är lagomt taggad inför Pittsburgh-matchen imorgon!!

Sex and the city in the city

När bror och jag var lagomt stressade för att hinna ut till Islanders arena för hockeymatchen råkade vi springa på Sex and the city-inspelningen vid 42st och Bryant Park. Fatta min förvåning och exaltering. Först förstod vi inte riktigt vad som pågick förrän jag såg Kim Catrall. Och detta på långt avstånd, utan mina glasögon! Tja, vissa personer känner man igen på kroppspråket. Blev tillsagd att inte fotografera med blixt och då skämmes jag och rusade därifrån. Kanske lite dumt gjort av mig, hade säkert fått se mycket mer roligt om vi stannat kvar. Jag tror vi såg alla fyra damer men lyckades bara få kort på Samantha, Charlotte och troligtvis Miranda. Lyckas inte publicera kortet här så kolla på bilderna på facebook!!

Första heldagen - TRL

Incident nummer två inträffade strax efter förra inlägget. Den där saken man pluggar in i det amerikanska kontaktuttaget överhettades av allt datoranvändande, så när jag var nere i lobbyn för att införskaffa diverse drycker exploderade adaptern. Ingen kom till skada men rummet luktade bränt plast hela natten.

Visst påverkades jag av tidskillnaden första natten men jag lyckades sova enda fram till halv sex. Tidigare har jag varit uppe vid fyratiden och härjat.
Utforskade frukosten när tiden var inne vilket visade sig bestå av bagels (inget fel med det, kände bara inte för det), annat vitt bröd och små förpackningar Kelloggs.
Lämnade hotellet tidigt och begav oss ut på stan, dels för att stilla mitt Starbucks-begär samt för att hinna till insläppet på TRL. Utanför byggnaden nere vid Time Square började kön tona upp sig och vi fick veta av tjejerna framför oss att Chris Brown skulle uppträda. Efter lång väntan, diverse köer och många förmaningar kom vi till slut in i TRL-studion. Ingen CB men vi fick se uppträdande av Cassidy och en intervju med en brud som jag tror är programledare för någon annan MTV-show. Hon var hursom väldigt lik fronttjejen i Pussycat Dolls. Har försökt att hitta Cassidys låt som han uppträdde med, på youtube, men ännu inte lyckats. Eftersom jag inte är något stort fan av honom har jag dålig koll på låttiteln.
I övrigt var det mycket väntande och ett jäkla publikflyttande hela tiden, tur för oss att vi satt högst upp i hörnet vid trappan så vi slapp. Efter lite mer än en timme var allt över och vi kom ut i friska luften igen efter hettan i lamporna.
Chris Brown och Vince Vaughn var gäster i programmet som spelades in efter vår show. Det visades dock live och vårat bandades om jag förstod allt rätt. Imorn torsdag 15.30 ska det visas, amerikansk tid. Skulle någon hemma någon gång råka se mig, kanske t.o.m. min vurp när jag reser mig då den där MTV-bruden gör entré, let me know.

Framme. I rum 1408!!

München kändes lite som att Tom Hanks skulle komma springades som i filmen The Terminal.
På flyget över Atlanten hamnade bror och jag inte brevid varandra som tänkt men väl med en gång emellan oss. Framför bror satt en kille kusligt lik Sqweessssi. Lite äldre (han kanske va 28, Sqweessssi är ju ändå alltid 15), lite mörkare och tätare skägg klädd i baggybyxor, typiskt amerikansk, och en Harley Davidson-tröja. Stilen stämde kanske inte men kroppsbyggnaden var lik.
Trots litet flyg var det många på, uppenbarligen eftersom kön in till landet var gigantisk. Bror tyckte tullkillen såg farlig ut så jag kopplade på leendet och vi tre blev sjuka bundisar redan efter 5 sekunder. Försöka förklara SKF för en amerikan utan att kunna det engelska ordet för kullager, det e fan inte det lättaste. Kön bakom oss suckade ogillande åt våra skratt.
Bagaget kom, taxin körde väl rätt men var skumt dyrt och nyckeln till rummet har vi. Likaså tillgång till rummet nu. Fatta vår förvåning när vi upptäckte vilket nummer! Hoppas vi överlever.....just nu överväger vi 2½ Men och filmer från min dator eller Starbucks som ligger jag vet inte var. Sa ju innan vi åkte att det var stopp nummer ett, men nu vettefan alltså. Nu har vi snart varit vakna i 21 timmar och flygit över halva världen....då mår man!

Lycka

Naturligtvis är jag glad för allt det här vi nu ska göra. Ändå är jag glad över det lilla. Nyss fick jag köpa fem snusdosor för ynka 119 kr (det är ganska lite för den oerfarna) utan att behöva visa boardingkort, som låg kvar i väskan på EH. Det, mina vänner, är lycka!

Live från Landvetter

5 november är äntligen här.

Sitter nu tillsammans med bror och äter frulle på Espresso House på Landvetter. Helt ok startväder här ute, nerverna håller sig än så länge i schack.

Dagen började bra, lämnade lägenheten och P tidigare än tänkt, inga bilkörer ut ur stan, lyssnade på Frankieboy's New York New York på högsta volym vilket gjort oss riktigt taggade. Hittade bra parkering direkt, snabb-checkade in för första gången i mitt liv, det pep om mig såklart genom säkerhetsdetektorn för att sedan landa här på EH. Nyponrosen, denna frukost är för dig, känns skönt att vi hann träffas i helgen!

Enda problem vi hittills stött på var när bror tappade sitt kontokort genom golvspringor här på EH, men vi fick upp det efter inte så lång stund. Det var roligt. Dock börjar jag ana en annalkande mensvärk....mindre roligt. Men jag är förberedd med mängder av tabletter. Hur var det nu igen, alvedon är inte bra för levern och om jag snart ska dricka öl för att lugna flygnerverna - bad kombination eller??

Resfeber?

De senaste dagarna har känts helt som vanligt. I huvudet har tankarna självklart kretsat kring resan men någonstans har jag inte riktigt förstått vad det innebär. Men imorse vaknade jag orolig och nervös. För saker som kan gå fel. Nu när jag gått igenom alla resehandligar, inköp är gjorda, väskan nästan är packad och det mesta med bror är godkänt börjar oron släppa och jag börjar bli ivirig att komma iväg. Det är ju det här med natten och sömn emellan. Är det det här som kallas resfeber?
Försökte göra dagen i övrigt så normal som möjligt och lite reserelaterat. Bror och jag inhandlade iofs en massa färdgodis och tidningar, promenerade i solen, mötte upp P på centralen som ska vakta lägenheten under veckan mot obehöriga, lagade mat när vi kom hem och tvättade innan förberedelserna började. Så nu är jag klar, dags att sova. Att sova på flygplan är ju av erfarenhet ingen höjdare....höhö.

Hårdrocks-weekend

Fullt upptagen med jobb nu fre-lör. Bara några timmar gör mig helt slut, trots den lilla effektiva tid man faktiskt jobbar.
Ikväll stod Dia Psalma på scenen. Återuppstådda igen. Innan kände jag bara till dem via namet, kan ev ha blandat ihop dem lite med Ebba Grön. När jag hörde musiken insåg jag mitt misstag. Sån här hård musik (om man jämför med MB's lugna tempo jag i vanliga fall är van vid) tär på krafterna och framför allt öronen. Öronproppar var kvällens stora hit!
Imorgon ska ett finskt hårdrocksband spela. Eftersom det inte är min påse chip ser jag väl inte fram emot spelningen lika mycket som december-lönen om jag säger så!

Politikerskandaler

Nu orkar jag inte mer! Jag vill inte läsa framgrävda skandaler om våra politiker längre. Fan, de gör också fel som människor, men de sitter ju på sina uppdrag för att representera folket och det är ju vanligt att alla gör fel. Eller som i det senaste fallet anlitar svarthjälp. Varför ska det bli ett sånt himla tjafs?
Jag tycker att det var rätt att Schenström avgick, av anledningen att hon var berusad under sin jour, inte att information undanhållits eller att hon hånglade med den där Pihlblad. Frågan jag ställer mig i detta sammanhang - varför sa ingen om PERSSON OCH STEEN??? Landets statsminister och vd'n för ett statligt bolag?
Nej, jag skiter fullständigt i om folk anlitar svarta tjänster eller inte betalar tvavgift. Alla gör fel, det hör liksom till. Mitt förtroende sjunker inte. Däremot är det svårare att förlåta om en ny katastrof hade inträffat lik Tsunamin och tjänstemännen på Rosenbad inte kunnat genomföra sina uppdrag då de varit berusade under sin jour.

Nästan som nytt

Gick upp tidigt, trots att jag kände att jag behövde mer sömn, endast för ändamålet att få i ordning alla möbler. Och jag har fejat, putsat, donat, möblerat, dragit kablar, slängt skräp, skurit golv och haft mig. Resultatet blev gott måste jag säga. Det enda som saknas nu är att få upp minst ett par tavlor till och diverse blominköp. Något som jag planerar till helgen. Men så är det ju det här med halloween och allt det där. Är blomsteraffärer öppna ändå? Jag letar ju inte efter en liten sketaffär i Nordstan precis.
Trots att det snart är mitten av torsdagskvällen har jag inte sett veckans avsnitt av Gossip Girl än, så upptagen (och fokuserad, tänka sig) har jag varit! Nästa vecka finns det ju stora möjligheter att få se följande avsnitt näst intill live. Spännande.