Störande telefonister

Ännu mer jobb är lagt på mitt skrivbord. Trots att jag inte har något skrivbord, leker med fantasin att vardagsrumsbordet är ett, överhopat av papper, dator, sladdar, dryckflaska och några gamla Toblerone-papper. Låter kaos, men så illa är det inte. Det är bara att hugga i uppgifterna som sakta men säkert rullar framåt. Men det går inte så snabbt som chefen önskar. Försök själva med över femtonhundra företag! Jag tror jag ser ljuset imorn eftermiddag. Enda störningsmomentet är telefonister som pratar långsammare än en jobbig norrlänning från inre fjällbyn. Har stött på några stycken och jag vill inte inte dra ut svar från folk. Tempo, hallå!
Tänka sig att jobba-hemifrån skulle gå såhär bra.
Dag 1 säger jag bara...