Kusinerna eniga - dagens babe

Andreas Carlsson - det bästa med Idol.
Kusin sitter as we speak och klipper ut idolkort.
Jag vill också ha. Om jag hade haft ett ställe att sätta upp det på.

Damn vad het den här karln är. Jag döööör!

Vem sa att det är lördag?

Arbetspasset skulle vara i porten. Som blev i info. Som blev i kassa/port. Som till slut blev i södra info.

Arbetsdagen skulle sluta kl. 17. Som blev till kl 19. Som till slut blev till kl. 20.

Gick hem kl. 21.

Nu ska jag börja jobba här hemma.

Helg, vaddå?

En bra mässa

Som sagt, jag tror mig gilla mässor innan besöket, laddar upp och känner förväntan. Men jag gör ofta sorti efter tjugo minuter-halvtimme mätt på intryck. Idag var det annorlunda. För första gången gillade jag det. Hade skoj. Det var trevligt sällskap, räknade "kändisar" som ett rinnande vatten, lagom mycket folk och bara allmänt mys på det stora hela. Mindre kul att så intressanta och billigare böcker var det dock inte, dåligt med bjudgodis och reklampennorna kom jag aldrig åt som jag hoppades och brukar, endast en blev reslutatet (dock dubbelt så många som under Eventdagarna så jag får la va nöjd).
Efter många repris-varv hittade vi dock till snittarna. Till priset av Alexandra Pascalidous högläsning. Men snittarna var goda, räkor med en liten sting av pepparrot och helt ok föredrag av författaren så det var värt. Nu har jag nog gjort alla mässor för i år. Tror jag!

Författaren tillika "kändisen", framför de efterlängtade snittarna. Som vi letade i irrevarv!

Bokmässan 09 - jag är taggad!

NYC + tjejlåt = Marika smälter!

Ännu en låt jag upptäckte på VMA - en sådan som man gillar efter man sett den coola videon!

Sex tusen mötta gäster senare

Aldrig har mjukisbyxorna varit så mjuka. Aldrig har fotöljen varit så bekväm. Aldrig har hemmet varit så efterlängtad. Den här helgen, tre dagars arbetsvecka, har med andra ord varit krävande och känts som en normal femdagarsvecka på jobbet.

Håkan i fredag, massivt, massivt tryck. Jo, mindre kaos var det stundtals.
Lång lördagspass, avslutning med Chippendales. Kan vara något av det mest osmakfulla någonsin. Inte bara själva upplägget, hela showen var en pinsam förnedring mot de inte bara skrikande utan också betalande kvinnorna i publiken.
Söndag, en vanlig dag på jobbet, öppning-stäning naturligtvis.

Sällan i mitt liv består dagarna av jobb - hem och sova direkt - gå till jobbet direkt när jag vaknar - hem och sova direkt - gå till jobbet direkt när jag vaknar. Men nu är det över och helgen börjar. Jag förstår varför fredagsmysen slutar i floppar med sovande föräldar mitt i Let's Dance eller annan fredagsunderhållning i "normala" familjer. Men att va singel och slippa ta hänsyn till någon annan är rätt gôtt ändå, tråkigt sällskap hade jag varit. Jag nekade till och med Staggan-besök ikväll, jag ligger inte inne på någon hög nivå denna söndagskväll!

Tvårätters lunch blev det idag när pv-mr bjöd på efterrätt. Är det söndag så är det!

Fredagstipset

Håkan-dagen

Fredag. Solen skiner. Kidsen började köa redan igår förmiddag. Spänning i luften. Förberedd på kaos. Pepp som ännu inte infunnit sig. Frukost, sen Spotify - ikväll kommer Håkan. Och arton tusen bara framför scen. Yes, då kör vi väl då antar jag!

När vi nu pratar om USA...

Jag är inget större Jay Z-fan så jag fick premiärse och höra den här under den passerande VMA-galan. Och vilken låt sen. Gåshud, rysningar och tårar...

YEEEEEES!!

Om 60 dagar smäller det!! US & A and the Sunshine State - here I come!!
Vilket hallelujah-moment!!

Huvudsaken i höst!

Produktiv tisdag

Startade denna soliga tisdag på Sahlgrenska som sagt. Hade aldrig tidigare varit där så nerverna var spända både för vart jag skulle ta vägen och vad doktorn skulle säga och göra. Jag var där för att se hur mina stämband mådde. Och ja, jag fick på grund av känslighet bedövas i näsan och ner körde han en slang för att kolla läget. Inte dagens behagligaste, men skönt att det gick fort och att det nu är över. Resultatet visade sig att jag visserligen har ansträngt stämbanden men att det inte är några problem. Jag kan villigt erkänna att jag förväntade mig något mer "fel" nu när jag äntligen tagit mig till doktorn och dessutom betalat hög patientavgift. Surt sa räven...

Sen åkte jag och handlade, sov bort resterande delen av förmiddagen, kollat säsongspreimären av Gossip Girl (O H M Y G O D!!! säger jag bara, vilket start! Det lovar gott inför kommande säsong. Total lycka i mitt lilla liv), svarat på mail och nu ska jag fortsätta gräva lite i godisskålen, lyssna på fler avsnitt av Spanarna i P1 i podversion samt starta upp tvåveckorsuppdraget jag tilldelast av E. Kat-sching!

I doktorslandet

Jag har aldrig varit här tidigare i mitt liv. Jag är väldigt
nervös...

Meddelande till mina vänner:

22 oktober har jag namnsdag. Följande finns på marknaden *hostpresentförslaghost*

Nu tar vi helg

* Arbetspass som startar innan tuppen gal, innan ens solen gått upp
* Massa suduko
* Henrik Torehammar och bästa Brunchrapporten
* Te
* Biljetter
* Chips-give-aways

och sist men inte minst, nej, istället dagens största

* Mikael Persbrandt

Då har vi stämplat ut för den här helgen, från mitt lisse, lisse, berg, berg, från mitt Liseberg!

Nobelpristagare i kvantfysik 2048?

Borde kanske inte - men kan inte låta bli

Är det här helt på riktigt allvar? Jag sitter här och döööööör av skratt. Tack för det kära kollegor - lyckohjul har gjort min lördag!

eller varför inte:

Abercrombie till Sverige

Morgonens nyhet, levererad av ingen mindre än B: älskade Abercrombie & Fitch ska (äntligen, eller??) öppna sin andra butik i Europa, förlagd ingen mindre än o KUNGSMÄSSAN, i KUNGSBACKA. What's up med det? Kungsmässan? Kungsbacka? Vad hände med Köpenhamn, vad hände med Stockholm? Varför förlägger man butiken i K U N G S B A C K A av alla ställen i hela Europa, hela Skandinavien, i hela landet Sverige?? Visst, närmare mig, jippie för det, men ändå! Frågorna hopar sig såhär på morgonkvisten...

_______________________________________________________



Update, 2 minuter senare:

Följande finns att läsa på Kungsmässans hemsida - var det inte värre än så? Och bara fram till den 15 september, hinner man besöka och se spektaklet för egna ögon innan lönen kommer tro?

Dumma människor

När jag kommer till jobbet efter helg-ledigt hoppas jag att jag är fulladdad med energi och tålamodskontot på topp - därför blir jag lika förvånad varje gång när det är just dessa första dagar människor (gästerna jag möter) är som otrevligast vilket gör att alla visare som stod på topp i början av dagen är totalt nervridna. What the f*ck liksom! Varför är mängden störst en sån här dag eller är jag extra känslig eller kanske till och med "svag" mot konflikterna.
Speciellt en situation under dagen fick mig nästan att tappa allt och börja gråta och det var mig själv, att jag inte stod på mig, som gjorde mig så förbannad. Face the fact att jag sitter på min plats av en anledning, vill jag bara skrika till dem ibland.

Tog mig en ytterst snabb o liten aw-öl på Stage efter jobbet för att träffa W och för att varva ner. Börjar omänskligt tidigt imorgon, men jag kommer ju inte somna tidigare för det.
När jag kom hem, kanske lite extra känslig för den lilla mängd alkohol som fastnat i kroppen, blev jag oerhört arg när jag läst att den misstänkte för branden hemma i Eskilstuna i februari blivit åtalad då polisen samtidigt gått ut med filmsekvenser från bevakningskameror. Inte för själva åtalet, tvärtom, äntligen kändes det som. Men denna man, detta totala avskum, är faktiskt personligt ansvarig för att bokstavligt talat tagit oerhört värdefulla delar av mitt liv ifrån mig. Och inte bara mig sedan, en hel stad närmare bestämt. För vad?

Gästerna under dagen kan jag om ett tag skratta åt och lätt förlåta, de skulle gå att samtala med, men den här 29åringen... Hatar är ett starkt ord men jag vågar ändå påstå att jag H A T A R denne för den personliga kränkningen han har gjort - må han ruttna någonstans långt, långt borta!

Lite söndagslycka för en löjlig 26åring

Idag är jag redo!

Come on then!!

Redo för en natts sömn, kom igen nu då. Jag är redo! Jag tänker
kämpa till sista snordroppen - va så säker!!

Fas två - näsan

Jag lever inget speciellt roligt liv för tillfället. Förkylningen knackar på och gör mig gnällig och låg. Hade jag haft anständig alkohol hemma hade jag nästan tagit mig en hutt för att bli bättre samt för att kunna sova. Ändå kände jag mig sjukt äcklad av alkoholdoften som spred sig otrevligt på vagnen hem. Jag får leva på hoppet att förkylningen bryter ut ordentligt snart och att jag därmed blir frisk och riktigt på g fortare.

Men det är i alla fall Brokeback Mountain på tv nu när jag kom hem. Och lite Jake gör mig alltid på bättre humör. Så nu slutar jag klaga för idag. Rullgardin ner. Lampan släckt. Godnatt!

Förbannade höst. Förbannade förkylning

Det har inte varit den roligaste dagen idag inte. Jag har stört mig på det mesta, på mina (ibland) tröga kollegor, på gästerna, på fulla påträngade män, på vädret och det förbannade regnet, på hösten men framför allt min hals som börjar täppas igen. Jag kan inte riktigt svälja normalt, det gör bara ont. Förkylningen är inte helt utslagen, men any day now! Dagens bästa då; lunchen med HAJ'en och de andra vitskjortorna! Som sagt, man får vara glad för det lilla. Lika bra att gå och lägga mig och glömma skiten.

Ja just ja. Det är ju torsdag. Det är ju därför...

Vad hände?

Klockan är inte ens halv nio och det är är redan becksvart. Låt
inte lampan i taket lura er...

Fuck! Nu är det höst på riktigt. Vill inte...

Håller med Ebba! SATC - så efterlängtad

http://www.veckorevyn.com/mode/ebbas-blogg/2009/09/02/antligen-antligen-antligen/index.xml

Det är då fasligt vad jag längtar efter saker nuförtiden. Jag antar att det beror på att det är höst. Men å andra sidan finns det just nu många saker att se fram emot. Och ja, jag försöker ändå leva i nuet.

Ursäkta? Svårt my ass!

Ursäkta mig, men om man är engagerad i en antidopnings-organisation men sedan testast positivt för just dopning, hur kan beslutet att avstänga den dömda vara svårt? Det låter väl som världens mest solklara fall! Visst, alla förtjänar en andra chans, men låt han då komma tillbaka om några år när han tydligt tagit avstånd från dopningen han precis begått!

Medial uppmärksamhet

Alltid lika kul att läsa om människor man känner/vet vilka det är som får stor medial uppmärksamhet. Gick precis in på gp's hemsida och fann att min gamla skolkamrat (som jag tillsammans med vann det stora projektet flera utbildningar emellan under tredje terminen) uppmärksammats i amerikanska Times då han reagerat på twitter om Ikeas nya typsnitt. En struntsak enligt mig som sällan engagerat mig i vilka typsnitt som används, men jag vet att för vissa andra är det en big deal. T lärde mig det redan på gymnasiet.

Att gp skriver om det är en sak då det är en lokalnyhet men när Times skriver om det, då är det ändå stort.

När man vaknar...

...vill man inte känna att något börjar hända med halsen, kan det vara en förkylning på g?
Jag har aldrig varit orolig för svininfluensan men då jag igår fick reda på att bekanta till familjen fått det börjar jag ändå tänka om. De hade visserligen varit utomlands men helt plötsligt kommer det så nära. Det får bli halstabletter och te på menyn den närmaste tiden samt tvätta händerna många fler gånger om dagen och lite alcogel på toppen. Jag vägrar vara sjuk!

Tjejigt så det förslår - nästan farligt tjejig

En av sakerna jag planerar för hösten är att komma ikapp alla tvserier jag ligger efter i. Ikväll tog jag i tur med de sista avsnitten av senaste säsongen av The Hills. Här hade jag återigen glömt hur fantastiskt det är. GG ligger stabilt på toppen, men detta ligger banne mig inte långt efter. Ikväll kom dessutom tårarna fram, jag grinade under alla de tre avsnitten jag såg. Ajajaj, jag är så äckligt tjejig att det blir totalt löjligt. Men jag kan inte hjälpa det när det var bröllop och allt. Antar att det ligger nära i tiden efter den gångna bröllopsyra jag själv deltog i.

Snart säsongspremiärer för Gossip Girl, The Hills med Kristin i spetens och dessutom The City, och många många fler, på det kan hösten inte bli annat än ett strålande kalas. Längtar var ordet!

Att ändra åsikt

Lyssnade precis på Mona Sahlins sommarprat från 2007 och såhär efteråt har jag fått mig en tankeställare. Innan har jag aldrig varit något fan, hon har ofta gett mig rysningar, men efter att ha lyssnat till henne i en timmes tid kan jag nu erkänna att jag ändrat åsikt. Visst, jag kommer aldrig rösta på vare sig henne eller hennes parti, annat har jag svårt att tänka mig. Men hon har helt klart vunnit min respekt som människa, trots att vi politiskt sett har olika åsikter.

Vem hade anat?