Den egoistiska sidan av mig kommer fram

Även till Haverdal har julen kommit...

I min faders fotspår...

Dag 21: Ett annat ögonblick...

De två männen i min familj kom och hämtade upp mig hemma på ön och nu åker vi här mitt i det tungt snötäckta smålandsskogen på väg "hem" mot julen. Det känns som lyx på hög nivå att slippa allt bekymmer med inställda tåg hos SJ och plan i luftgropar som skapar turbulens. Jag behövde inte ens fråga, de kom på eget bevåg. Hurra för dem! Och vad vore en roadtrip utan ett besök på Gyllene Måsen?

29 dagar julledigt från och med....nu!!

Och jag fick en fin julklapp. Tackar för det!

I have a bad feeling...

Jag kommer inte in på Facebook. Vill Facebook inte att jag ska använda det längre? Vill Facebook att jag istället ska gå och lägga mig? Eller vill Facebook att jag ska skaffa mig ett liv istället? Jag förstår inte...

Dagens frisyr...

Dag 20: Den här månaden...

December. Till hälften tänker jag mörker och kyla. Den andra delen går tankarna till födelsedag, jul och därmed ljus, stämning och en aning stress. Förhoppningsvis även lite snö och det är ju något vi i år verkligen fått ta del av.

Just i år har det varit som många andra år. Startar lugnt och mysigt, veckan jag fyller år brukar alltid vara hektisk och intensiv och därefter kommer den sista sucken på jobb/skola innan julledigheterna med innehåll av själva julafton och festligheter på juldag och nyår. Nu har vi ju inte passerat sista veckan av året än men jag känner att det inte kommer bli något undantag 2010. Imorgon sista dagen på jobbet. Jag känner mig som barnet dagen innan julafton, förväntningarna lyser i ögat och känns i skälen. Gött de!

Note to self:

Lyssna inte på Alors on Danse och samtidigt titta på Lisebergs-relaterade foton, hemsidor och liknande. Det är bad, bad, bad idea!!

Dag 19: Detta ångrar jag...

Det finns en riktigt stor sak jag såhär i efterhand ångrar. Ett riktigt bevis på att "man ångrar inte vad man gjort, vara det man inte gjort". I mitt fall handlar det om ett utbytesår under gymnasiet. Jag som satt där med kusin i startgroparna och letade i den gi-gan-tiska stipendie-boken på biblioteket men när hon blev osäker blev jag det med. Att göra saker ensam har inte alltid varit min grej. En sådan liten grej fick mig att backa ur och här sitter jag tolv år senare och ångrar mitt val. Allt började ju så bra när jag som tolvåring åkte iväg på språkresa...

I kölvattnet av detta finns även lite ånger över att jag inte tog tag i saken efter gymnasiet eller senare, jag som så vill göra något utomlands, helst USA som kanske inte är helt oväntat. Jag intalar mig fortfarande"att det inte är för sent". Om jag inte slutar snart och börjar handla kommer detta var det enda jag upprepar för mig själv när jag sitter där på ålderdomshemmet. Inte blir det lättare heller om jag aldrig kommer i gång eller att få höra att "vi trodde du skulle åka först" när bror var den som kom iväg...

Sjukt coolt

Ni har väl följt årets Musikhjälpen som samlade in pengar mot barnhandel bland annat? Jag kan pinsamt säga att mitt fall inte gjort det som jag önskat, blir lätt så när jag inte får bestämma radiostation på jobbet helt fritt. Försökte häromdagen men hamnade på galen julmusik-marathon istället. Nu i helgen har jag försökt komma ikapp istället. En av gästerna som var med på Koffis bröllop i somras var med och auktionerade ut ett bröllop, hon gjorde en riktigt strålande insats. Själv skickade jag iväg ett par sms. Vad gör väl några hundralappar för mig när jag i alla fall har så jag klarar mig. Konceptet att man får önska musik och att de kör samsändningar mellan radio och tv dygnet runt gillar jag, men när det gäller insamlingar i övrigt och i gala-form på tv blir jag lätt lite anti.

Galet mycket pengar de fick i år, jag blev också rörd till ett par tårar när programledarna kom ut ur glasburen. 12 millar är sjuukt mycket. Nu hoppas jag de kommer till användning för rätt personer!

Dag 18: Min favoritfödelsedag...

18: Tacos, F-rock, första utgången...

19: Mcd, soaré och något för kraftigt intag av alkohol...

20: Mölndal, systemet, Naddan...

21: Frölunda-SSK, Alen, 'It's my biiiirthday'

22: FBK-Frölunda, Karlstad, lillebror, innan dess stor fest för alla på pv...

23: skola, tisdag, Nivvan, baginbox...

24: första praktikdagen på kontoret...

25: stor 50-årsfest tillsammans med Weddan...

(vilket egentligen är lögn, detta skedde dagen efter, på själva dagen var det blombud & överraskningstårta + choklad)

26: Liseberg, cheesecake, singstar, Staggan...

27: återigen Liseberg, hyllningssång från en hel gäst-kör, mysigaste fikan med Stjärnan...

28: infomöte, stress, pås-packning, ben&jerry, ont i fötterna...

Min allra bästa födelsedag hade jag när jag faktiskt fyllde 15 år. Detta för att alla runt omkring mig hade oväntat fixat en överraskningsfest som jag idag kan skratta mycket gott åt. Allt från hur mamma o pappa lämnade mig helt ensam hemma hela dagen och födelsedag till trots var jag tvungen att dammsuga, till kvällens, enligt mig, planer att åka till KFUM-discot inne i stan tillsammans med JE, istället kom han hem till mig tvingade på mig en ögonbindel och jag minns hur jag stretade emot. Sånna här överraskningar gillar jag egentligen allt för mycket, iväg i en bil som inte åkte jag vet hur, till marschaller, festfixad och iordninggjord sportlokal till alla som var där när jag kom och de som anlände senare under kvällen, till förföriskt tonårsflörtande och såklart ballongdans och urinerande som kunde gått helt åt skogen.

Det har hittills varit min bästa födelsedag!

En av mina favoritbilder från 22 års-festen jag hade tillsammans med T. Kanske inte en ultimat bild att publicera på en offentlig blogg men jag står för bilden och skrattar gott åt den. Till mitt försvar kan jag meddela att absolut inget alkoholintag hade påbörjats vid fototillfället. I ögonblicket innan hade jag fått en i mitt tycke, genant present av mina kära kollegor...

Dag 17: Mitt favoritminne...

Åh, jag är mest glad att jag fortfarande kommer ihåg saker. Kan inte välja ut ett specifikt minne som jag gillar mest. Men allt jag minns som har med damen nedan att göra värdesätter jag allra, allra högst...

Jag håller på att snöa inne...

God morgon helg!

Ingen klocka som väckte mig imorse. Bästa starten. Nu legat i sängen och dragit mig, lyssnat på musikhjälpen på tv, ögnat igenom alla bloggar och tidningar jag kan komma på. Fick en lust att ta en tur på stan men hittar varningar om den största julklappsdagen på flera nyhetssidor. Sånt orkar jag inte med. Jag ligger nog kvar här i sängen där det är varmt och mysigt. Stänger locket till datorn och öppnar en bok. Äntligen helg! Love it love it love it....

Dag 16: I min handväska...

För att vara tjej kan jag ha en av de sjukt tråkigaste väskinnehållet någonsin. Jag är en sån där duktig som packar ur väskan varje gång jag kommer hem och varje gång jag ska lämna hemmet packar ner bara det som behövs. Att gå utan väska kan ibland bara det skönaste.
Här är dagens väskinnehåll i alla fall:

- Datafodral + dator
- Datorsladd
- Glasögonfodral
- Snus (kanske det viktigaste)
- Bok, utifall jag får en tråkig lunch
+ större plånbok som ligger i det säkraste facket

Se, tråkigare blir det knappast...

Killar - vem vill dela?

Scarlett ger upp sin heta hunk som nu blir hennes ex-man, Ryan. Jag kan lätt tänka mig ge honom en tröstande kram och en axel att luta sig mot. Alla dagar i veckan! Utan tvekan! Men jag vill inte vara för egoistisk här, killar - jag ger er Scarlett!!

På repeat. Högt.

I'm gonna fuck this nightclub in the pussy...

Julbord i måndags med jobbet. Var på Gondolen vid Slussen. Slående utsikt över stan. Man kan inte få nog av den! Maten var fin. Gick hårt in på fisken. Sillen och laxen that is. Blev för mätt av det och när CJ sa att köttbullarna verkade innehålla lever tappade jag allt sug på kött. Så ingen julskinka för mig än. Publiken runt om oss var äldre och till största delen gubbar. Så jag kände mig som en katt bland hermelinerna där jag satt med mina killar.

Efteråt drinkar i baren. Nivån steg allt eftersom klockan gick. Åkte in till stan. Kände på Margareta Krooks mage. Ja, nu är ju visserligen hon död, men statyn. Fortsatte vidare. Kaoz. Bubbel för att fira J. Vidare ännu längre. Göteborgska. Hamburgare.

Nej, jag var inte först på kontoret dagen efter!

P.s Rubriken är ett citat från dokumentären om Swedish House Mafia. Hela den är som en icke iskruvad glödlampa, men ack sån citatmaskin enligt vissa...

Partytrick: photo booth

Triss i blonda damer i svart och pärlörhängen. Lördag kl. 22.51...

Dag 15: Det här hade jag på mig idag...

Varje morgon försöker jag bestämma outfit efter vädret. Eller åtminstone vad yr.no säger det ska bli för väder. Idag var en sån där dag då det gick halvbra. Jag kände för kjol och fick då välja skor som var hala eller halare. Jag valde hala. De låga. Temperaturen var ännu lägre. Och det hade ju yr.no sagt. Min plan var dock att bara transportera mig mellan hemmet-kollektivtrafik-kontoret-kollektivtrafik-hemmet. Inte vänta där emellan. Gick bra tills jag skulle ta bussen hem. Den tog tid på sig. Jag frös. Väl hemma, utan direkta sociala planer hoppade jag i mina mjukisar på en gång. Och myser. De här är favoriten. Synd att man inte får gå såhär oftare. Men i dessa ibland uppskattar jag de gånger jag gör mig så jag själv känner mig fin.

Nyponrosen goes Sthlm part III

Söndag. Tyngre huvud men ack så mycket bättre rygg. Strålande sol, blå himmel, ledig middag - tur runt ön. Vilket var exakt vad jag behövde för att komma igång. Utan den hade jag fastnat innanför hemmets fyra väggar. Otroligt ostimulerande. Kall och frisk luft, snön gnistrande vit på marken, därefter var vi väl värda värmande fika så vi stannade till på Flickorna HelinVoltaire. Hämtade Nyponrosens saker och helgen tillsammans började ta slut. Sa hejdå på centralen och mötte Chokladhjärtat och O när jag skulle handla. Så även de. Där och då blev det en litet catch up bland makaronerhyllorna och frysdiskarna. Åkte hem och parkerade mig efterlängtad i sängen med en ny bok. Mycket bra slut på en mycket bra helg!

Waldermarsudde...

Fin vinterdag...

Rosendals slott...

Varm choklad och bulle av något slag. Good shit...

Dag 13: Den här veckan...

Måndag: Julbord med jobbet - check!

Tisdag: Komma till jobbet - check!

Onsdag: Tillbaka i verkligheten - check!

Torsdag: Familjen i stan?

Fredag: Födelsedags-aw för en gammal kompis från Eskilstuna?

Lördag: Julmarknad på Skansen? Vänner? Ta det lugnt? Utgång? Bio?

Söndag: Tvätta? Packa? Läsa? Fika på stan? - Den som lever får se!

Nyponrosen goes Sthlm part II

Lördag morgon. Vaknade upp med lite smått huvudvärk, aw'n blev kanske lite hårdare än planerat. Dessutom något stel då luftmadrassen jag sov på inte hade sin ventil ordentligt i skrivad så det mesta av luften var nog i rummet istället för i madrassen. Så en morgonpromenad in till stan hjälpte starkt mot både det ena och det andra. Brunch på café, tur på stan bland alla andra, köpte örhängen i älskade Antik Gammal & Nytt, såg nobelpristagaren Mario Vargas Llosa på NK, luktade på doftljus och förberedde oss inför kvällen.

Började kvällen med bubbel och sushi hos mig, Nyponrosens vän M kom över, senare på natten drog vi vidare till bar och klubbar och gjorde kaos med stan. Om inget annat så i alla fall mina skor och fötterna ska vi inte prata om!!

Dag 12: min första kyss...

Den allra, allra första kyssen, alltså en riktigt kyss med tunga, "fick" jag redan som sjuåring. Jag skriver fick så för det var absolut inte något jag önskade mig och det kom rejält oväntat. Jag minns att jag inte heller gillade det. När det var dags för första gången "på riktigt" var jag smått skadad från tidigare upplevelse och mycket tveksam. När man är ihop med någon på högstadiet kommer kravet att det ska ske, om inte från en själv, ens partner så i alla från de runt omkring. Och det hände mig. Skulle lämna skolan en eftermiddag och precis när bussen kom tvingade skolkamraterna som stod runt oss att vi skulle kyssas. Det kändes mycket bättre denna gång även om det fortfarande inte var helt frivilligt. Men det där gick ju över...

Helgen v. 49: Nyponrosen goes Sthlm part I

Idag är det onsdag. Först idag tror jag att jag kommit över det värsta slitaget som tagit över mig som människa efter de senaste dagarna. I fredags kom hon då äntligen, ända från Malmö kom älskade Nyponrosen upp till Stockholm. Det var ett kärt återseende då det var i våras senast.

Möttes upp efter jobbet, tog en lång aw på Hotellet. Har aldrig varit där innan, men det var riktigt schysst. Snyggt, bra människor men framförallt grym personal. L & O mötte upp och för att kunna umgås lite...mer enskilt gick vi till grannbaren. En korv, choklad och en natt full av prat senare kunde vi få i oss lite sömn.

Dag 11: mina syskon...

Jag har ett syskon. En lillebror. Det har nog ingen missat om man besökt bloggen tidigare, så ofta som jag skriver om honom. Lillebror Micke. Per Erik Mikael. Jag ser honom fortfarande som en sjuårig, blond vilding med stor glugg mellan framtänderna. Och som konstant badade på sommaren. Han var mer I vattnet än UPPE om han kunde. Sen blev det mest fotboll, fotboll, innebandy, ishockey, fotboll, fotboll, ishockey, ishockey och innebandy. Gaaah! Ledsen, men jag b r y r mig inte. Om du inte deltar själv. Han är otrolig med statistik. Nämn aldrig hur slutspelet 2003 i hockey gick. Då får du ta dig tid att lyssna på vad du vevat igång.

Men han är en av mina bästa kompisar, han är snäll, han är rolig, han är stark och han är bara allmänt underbar. Älskar min lillebror!!

Dag 10: mina drömmar...

På nätterna drömmer jag om den stora kärleken och vad som hänt i det förflutna.

På dagarna drömmer jag om den stora kärleken och framtiden.

Nejdå, riktigt så krasst är det inte. Men jag drömmer absolut om framtiden. Om hur jag ska spendera min otroliga förmögenhet. Då jag kommer ha mer pengar än jag kan hinna spendera. Om lägenheter i New York, resor i första klass jorden runt, restauranger jag kan besöka och handväskor jag kan köpa.

Men jag drömmer också om vad livet gjort med mig, min familj och mina vänner. Vart vi har tagit vägen, vad vi har varit med om, vad vi upplevt. Jag drömmer att min familj aldrig ska behöva bli sjuka eller må dåligt, istället ska vi vandra genom livet som i en reklamskylt från Fritidsresor. Om mina vänner, där vi tillsammans skulle skratta och ha så roligt ihop att vi lätt kunnat vara omslaget på en Sex and the City-film. Om världen som är ljus utan hot om terror, krig, svält, växthuseffekt och om ett SJ som inte förstår att det snöar på norra halvklotet större delen av årskalendern.

Jag drömmer om hemmet jag skapat, i ljusa färger med stora fönster nära vatten. Jag drömmer om respekt och beundran inom mitt affärsområde. Visst finns det drömmar om kärlek, men sällan om en familj. Istället är en liten söt hund min dröm.

Framför allt drömmer jag om att komma på ett sätt att förverkliga allt detta. Komma på hur jag tar mig från punkt A till punkt B. Alltså drömmer jag om att vara lite kreativ, effektiv och framför allt lustig så jag vet hur jag ska gå tillväga.

Brända falukorvar...

...är ju också en söndagsmiddag. Men det är ju inte vidare gott. Om man inte, som jag idag, är otroligt sliten. Kanske till och med bakis efter en underbar helg med Nyponrosen. Det smakade fantastiskt gott. Mer än så orkar jag inte idag. Jag är helt slut. Trehundra bilder senare så ett par bildbevis lovar jag kommer upp inom några dagar. Nu ska jag först bli människa igen.

Dag 9: min tro...

Jag är döpt i Svenska Kyrkan. Där hade jag inget val. Jag är konfirmerad i samma samfund. Vilket jag helt öppet gjorde för presenternas skull. Och lite för traditionen samt känslan av nyfikenhet och "varför inte". Jag är fortfarande medlem, passiv sådan, men av beslutet att jag vill ha möjligheten att enligt, återigen, tradition gifta mig i en kyrka. Men that's it när det det gäller religon för min del. Jag har aldrig trott på Gud, sjunger inte i regel psalmer när jag väl är på besök och är rent allmänt av uppfattningen att alla krig kommer utav religon. Däremot älskar jag själva byggnaderna. Mystiken och historien och allt runt omkring. Jag besöker gärna en ny kyrka, men mest för byggnadens skull. När jag saknar mormor som mest funderar jag ibland att besöka en för att tända ett ljus, i hennes ära. Jag tror mig det är en bra sorg- och tankeplats eftersom det är så fridfullt.

Däremot tror jag på liv ute i rymden och på spöken. Spöken som är snälla, inte Spöket Laban och med rasslande kedjor. Döda människor som går igen. Som vill hjälpa oss. Som vakar över oss. Det här jordelivet kan inte vara allt. Något måste ju hända med våra själar. Varför skulle vi annars minska - vad är det, 42 gram? - när vi dör och som inte går att förklara?

Tumbo Kyrka - sex julavslutningar, sex skolavslutningar och där jag fick gå som skolans lucia i sexan. Egentligen har min bröllopskyrka i drömmen sedan jag var sju år varit Storkyrkan i Stockholm, men nu känns det kanske lite väl plagierat. Därför ligger denna på listan över kandidater.

Dag 8: ett ögonblick...

Eh...vad ska man skriva om här då? Min första tanke är att rubriken menar ett ögonblick jag minns och som påverkat mig. Jag får tänka ett tag. Sedan minns jag starkt ett tillfälle, eller ögonblick, då jag fick en snilleblixt och som visade sig förändra mitt liv. Vintern 2002 satt jag hemma och slösurfade vid vår nya dator. På den tiden då modemet fortfarande ringde upp och man frågade mamma om lov att gå ut på nätet. Efter kl. 18 fick man, då var det billigare. Hursom, surfade in på Kaninlandets hemsida av en ren slump och såg att de sökte jobb. Tänkte att det kunde vara ett litet "in your face" till bror som alltid haft det som sitt ultimata sommarnöje och favoritplats. Resten är historia. Tänk vilken påverkan den idén i just det ögonblicket hade på mitt liv!

Dag 7: min bästa vän... (eller egentligen, vänner!)

Vänner. De viktigaste i mitt liv. De som förhoppningsvis kommer vandra bredvid mig genom hela mitt liv. Visserligen försvinner många och man träffar nya. Men det är ändå de som i alla fall ger mig styrka, oavsett hur mycket vi ses och umgås. I perioder är jag gärna mycket för mig själv men det går alltid att komma tillbaka och umgås som vanligt med mina vänner.

Jag har några nära, ett större kompisgäng och många ytliga bekanta. Kanske en bästis som man sa när man var liten men egentligen utan rangordning mot mina andra nära vänner, de som jag betraktar mig närmast.

Nivvan, Nyponrosen, Milla, Koffi, Kirre, Gabs, HAJ'en & Stjärnan - utan er i mitt liv hade jag varit tom, trasig och ensam. NI är mina kärlekar. Ni är så söta och underbara!

Tänk om man hade en sån här hemma...