Oviss framtid

Idag har det varit stilla på fronten och har därför inte velat blogga tidigare. Varför tråka ut er mer än nödvändigt.
Så slog det mig nu på kvällskvisten. Framtiden. Rakt in my face. Hur blir det när jag kommer hem? Många olika känslor blandas i kroppen inför hemfärden. Det finns så många människor jag ser fram emot att få återse att jag får en liten tår i ögat av saknad. Men det finns några bland dessa jag är rädd för att möta igen och att känslan, mötet, framtiden inte motsvarar mina förväntningar. Jag är rädd för ett misslyckande. Kanske är det därför jag gömmer mig här i mitt fluffiga sagoluftslott där jag hoppar mellan rosa moln och får allt serverat. Här det är tryggt och man vet vad man får.
Det är sånna här dagar jag funderar på att flytta hem. Hem till mamma och pappa.