Acklimatisering till verkligenheten

Jag kan ha stavat fel på rubriken, så jag avsäger mig rätten till ansvar vid fel. Men förhoppningsvis går poängen fram.

Det är en konstig känsla att i ena stunden befinna sig på 5th Avenue, en av världens mest kända gator och starkt trafikerade, av både bilar och fotgängare. I nästa korsa Victor Rydbergsgatan för att ta stombussen ner till centrala Göteborg.
Hemkomsten började lugnt igår. Bror åkte som sagt iväg med min neccesär vilket innehöll all mitt smink, parfymer, kam, tandborste och de nya chap sticken jag inhandlade under resan. Han hade väldans bråttom hem till lilla Eslöv efter vi landat. Själv svidade om jag till en kittad ljusrosa Abercrombie outfit och gick å handlade en kebabpizza, då jag själv ansåg mig fortfarande befinnas i US and A-tid. Nivvan kom förbi och hämtade upp sin goodiebag innan jag började se Ugly Betty och Hemmafruarna. Somnade i soffan under andra reklampausen då jag var mest allmänt sliten av flygresan. Vaknade vid 2tiden på natten och började försöken att somna om i sängen.

Idag, onsdag, vaknade jag först vid 15tiden och kunde konstatera, ja jag är kvar i US and A-tid.
Frukost blev det först på infomötet som hölls på Liseberg inför den stundade julsäsongen som börjar på fredag. Herre gud, redan massa tomtar, julgranar, glögg och en herrans massa Christer Sjögren. Det blir till att gardera sig med massa hitlistemusik där i de små kassabåsen.

När jag kom hem blev det återigen den rosa Aber-kostymen. Då man ibland kan antyda tendenser till affärsparfymen i kläderna förstår jag varför jag fortfarande bor i den nya t-shirten så här efter tre dagar.
Tröjan tillsammans med uppföljande av diverse dåliga amerikanska tv-serier hjälper mig att återkomma tillbaka till den verklighet jag på riktigt lever. Och inte någon drömvariant där borta på andra sidan Atlanten. Då menar jag att jag tittar på samma program som därborta men i min vanliga värld, på min vanliga plats i fotöljen. Alltså får jag det bästa (?) av två världar och jag kan på ett lugnt och behagligt sätt vänja mig vid detta liv.

Efter diverse surfande på MTV och CW's hemsidor följde jag upp avsnitten av Isprinsessan (Camilla Läckbergs bok) som visats på SVT under min utlandsvistelse. Måste säga att det var bättre än väntat, men böckerna är alltid bäst. Elisabeth Carlsson som spelar huvudrollen som Erica Falck ger jag klart godkänt, men Niklas Hjulström! Kom igen! Inte för att han gjorde en dålig insats, men jag har en helt annan Patrik Hedström i tankarna. Sen har vi det här med att kunna handlingen när man läst boken....

Se där, klockan har passerat 3 torsdag natt. Väntar jag yttligare 45 min kanske jag kan se Gossip Girl redan nu. US and A-time it was indeed!