Soon we are off

Japp nu börjar det onekligen närma sig.
Tanken är att om tre timmar är vi uppe i luften, men än är vi inte där.
Dimman ligger tät här uppe i Johanneberg och jag antar att ser något liknade ut i resten av stan. Undra hur det ser ut i Säve.
Jag ber till Gud att vi inte råkar ut för större förseningar.
Nu ska jag ta bussen till Nisse om en halvtimme. Har precis packat klart och jag känner mig ännu lite stressad.
Tror jag har fått med allt?!

Pass, check
Biljetter, check
Pengar, check
Kameran, check

Ja det e nog allt som är viktigt.

Tack alla mina söta tjejer som gjorde gårdagskvällen så mysig. Lav u såå much =)

And i'm off!
See u in Dublin!!


(I have to öva on my änglish)

Adios

They are gone.
And i'm drunk.
We are soon leaving.

14 timmar kvar mina vänner!! 14 timmar...

Nedräkningen har börjat...

Det är ett dygn kvar tills vi alla åker, jag och my gang till Dublin, mor och hennes crew till Rom och killarna som ska till Thailand. Många blir det som flyger iväg. Stackars pappa som ska vara ensam hemma i hela fem dagar. Inte ens Ibzen ska vara hemma utan förflyttas ut till Kvicksund. Farsgubben ska jobba på nyår, låter inte som det mest ultimata.

Förberedelserna inför resan är i full gång. Har inhandlat sånna där eluttagskonverterare, band till klänningen och varit och besökt frisören. Blev nästan bländad av håret som fick en oväntad ljus färg. Man skulle kunna säga att slingorna nu är ett minne blott och det är mer jämnfärgat blont. Hahaha, skumt, jag som fortfarande ser mig som mörkhårig med blonda slingor, jag får nog tänka om lite. Okända människor skulle nog beskriva mig som blond. Hahaha...

Sprit, groggvirke, snacks och dekorationer är inhandlade för ikväll. Nu ska jag bara städa iordning lägenheten. Den är egentligen jäklig dammig men jag tänker fuska och ta där det syns och köra en rejäl storstädning när jag kommer hem, kvällen kan ju innebära rätt mycket skit.

24 timmar mina vänner!! 24 timmar...

Home sweet home

Hem jag, tåget visade sig komma in för tidigt. Vem hade kunnat ana?
Fast taxikön var hysteriskt lång och det kom få bilar för att minska den.
Brevhögen bestod endast av några reklamtidningar och en hög räkningar precis som jag trott. Deprimerande.
Blommorna var inte vackra att titta på längre. Tror Chokladhjärtat inte heller är begåvad med de mest gröna fingrarna.
Hoppade direkt i sängen och kände känslan av att kunna sträcka ut sig, åt alla håll och kanter.
Visst lukade det en aning instängt men jag blev van efter en minut.
Hade förväntat mig mer stök efter bror och hans entourage som var här förra veckan, men det var ok.
Tyvärr såg det orent ut, då menar jag mer dammigt och orena spegelglas, men det är inget de kan klandras för. Det sket jag nog i när jag städade innan jag åkte.
Har hunnit packat upp väskan men sen fastnade jag framför 45 Minuter och Persbrant-intervjun. Satt och funderade på om han är het eller inte. Beslutsångest. Tror att jag kom fram till att han faktiskt är så.
Hittade en oskyddat nätverk att kapa för mitt trådlösa surfande. Fantastiskt. Är rädd att jag kommer utnyttja det i sängen och bli förlamad av att ligga där och surfa/spela/maila och allt annat som bara är tisfördriv på datorn.

Som du märker blev det väldigt dåligt med öl. Stan kändes öde när jag åkte igenom den på väg hem, och just nu känns det rätt bra att chilla hemma.

3 dagar kvar mina vänner!! 3 dagar...

Live från tåg 445

Ätnligen är jag på väg hem. Fast det är med lite av en nervös känsla i magen. Jag har ju inte varit hemma på tre veckor och det känns just nu som en ganska lång tid. Bävar lite för mina döda blommor, den stora räkningshögen, kalla säng och unkla instängda lägenhetsdoften. Och vem ska nu stoppa om mig på kvällarna, vem kommer och väcker mig med ett välplacerat hopp på mornarna, vem fixar maten till mig och vem står för skjutsen? Nog kommer jag sakna mamma och pappa de närmaste veckorna, men jag får helt enkelt se till att Chokladhjärtat fixar omstoppningen.
Givetvis ser jag fram emot att få komma hem, träffa alla, besöka bekanta "trygga" platser och vara lite "normal" igen.

Sitter nu på tåget och kunde inte hejda mig från att prova det här med att blogga direkt från sittplasten med halva Sverige som svischar förbi utanför fönstret i 200 knyck. Jag är ju än inte allt för van med det här trådlösa min nya fina dator är utrustad med. Fast SJ snodde 89 spänn för besväret. Eller, rättare sagt mamma. Sorry!
Jag är lite rädd att datorn ska halka ner från bordet framför mig i allt skakande som tåget har för sig. Som sagt, jag är ju inte van vid sånt här.
På tåget till Katrineholm var det givetvis övermycket folk för att inte tala om alla fruktansvärda väskor överallt. Varför åker jag idag min nöt? Kunde ju lika gärna åkt imorn med mer plast och ev lugnar. Men man får se det som en erfarenhet!

Vi får se vad som händer väl framme i Göteborg. Det pratas litegrann om öl och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var sugen. Frågan är bara var och när jag kommer hem. 21.17 säger tågtidtabellen men man vet ju hur det är med SJ och mellandagar. Efteråt ska jag hem för att sedan ta mig ner på stan igen. Då kan klockan vara närmare tio. Men folk ska väl ut idag oxå så ställerna är väl öppna. pubar och ölhak menar jag.

Frågan är nu om jag ska gå in till bistro-vagnen och köpa något för att stilla den kommande hungern. Vad ska jag då göra med datorn och väskan? Tjuven skulle ju iofs inte komma långt men jag har ingen lust att bli av med något i onödan!

Nej, nu ska jag blippa lite och hoppas på att tiden går fort så att jag snart är framme för att ta ett iskallt glas öl. Det vore mumma =)

Förklaring

Så hemskt är det inte.
Men det är jobbigt att folk inte förstår vad jag känner. Eller kan acceptera det.
Jag har det rätt bra här hemma när alla andra är ute och roar sig.
Visst är jag nyfiken på vad jag missar, men som jag skrev innan tror jag inte det är mycket.
Här hemma är det lek med Ibzen, My Fair Lady, boken och en påse nappar och massa julmust som är kvällens entertainment. Och det är faktiskt inte så farligt som det låter.
Det enda som gnager en aning är att jag kanske skulle gått ut iaf.
Visst det är inte försent än.
Men om jag väl bestämmer mig för att göra så kommer känslan att jag vill stanna hemma komma tillbaka.
Så det är lika bra att sätta sig i fotöljen, hälla upp mer julmust och öppna boken igen!!
Det kommer fler juldagar, utgångar, kvällar med vännerna och kraftigt överförfriskade stunder.
Jag vill inte tänka på hur det kommer vara om en vecka.
Vissa jag känner satsar väl på en tre veckorsfylla, haha.

4 dagar kvar mina vänner!! 4 dagar...

Pest eller kolera

Jag trodde inte att detta skulle hända. Nu har jag verkligen sjukigt lågt. Det är nu bevisat, jag är tant. Eller tråkig. Kanske bådeoch.
Har velat hela dagen om jag ska gå ut idag eller inte. Det är ju juldagen for christe sake.
Skjutade bror hem till Degerfors på morgonen och trodde att jag skulle ha bestämt mig tills jag kom hem på eftermiddagen. Försökte få råd av vänner i gbg men det hjälpte nada. Först var jag helt inne på att skita i skiten, sen skulle mamma ut och jobba i natt så för att slippa vara hemma själv ändrade jag tankebanorna. För att sedan ändra dem igen, jag vill helt enkelt inte.
Varför skulle jag egentligen gå ut, bara för att det är juldagen och man måste gå ut?!
Det känns långt borta att jag skulle träffa några nya roliga på förfesten, hitta nån snygging ute och allmänt få en positiv upplevelse av kvällen.
Jag vet givetvis att inget kan hända om jag sitter hemma men jag kan den här stan, jag kan de här människorna. Det känns som det är osannolikt att något nytt, spännande händer.
Dessutom ser jag inte fram emot att må allmänt skit imorn, spendera pengar jag borde spara till Dublin istället och spela glad och nöjd när jag inte alls känner att så är fallet.

Jag vet att det blir vad man gör det till. Gillar inte den negativa känslan som finns här men jag vill inte heller spela ett spel. Är det helt och hållet mitt fel att jag inte gillar den här stan, att det är den som får mig att känna mig kvävd och att de jag en gång kände inte alls känner längre.

Förlåt mig så himla mycket att jag hade mer drömmar än vad den här staden kan erbjuda. Jag är ledsen att det känns som jag hålls tillbaka här.
Jag är ledsen att jag saknar Göteborg så jag gråter!!

Godnatt!

Nu börjar det bli dags även för mig att lägga mig. Jag känner på mig att mina sista vakna minuter denna dag kommer tillbringas med näsan i boken jag längtat efter och väl fick av tomten. Det betyder att jag mentalt kommer vara någon annanstans och ev okontaktbar. Delar ju rum med bror nu när båda är hemma, han kommer bli sur på mitt osociala sätt.

Då vill jag bara meddela att det nu är fem dagar kvar, ja man kan ju nästan säga fyra.
Så här dags om en vecka kommer vi nog alla må. Då är det ju nästan ett nytt år. Mange fyller ju 25 och jag kan smått börja kalla mig tjugofem själv. Fast jag kanske börjar bli så gammal att jag vidbehåller min rätta ålder in i det längsta och snart står jag där och ljuger om den. Skulle vara en syn det!

5 dagar kvar mina vänner!! 5 dagar...

Jag har nog varit snäll för det blev många klappar

Nu känns det som om julen är över. Vi har ätit mat och delat ut julklappar.
Maten intog i år för första gången efter Kalle. Varför skulle vi egentligen stressa och äta innan när vi inte är speciellt hungriga? Så jag tog befälet och bestämde att vi skulle krydda maten med hunger och äta efter Kalle, även för att dagen skulle bli längre. Dessutom ville jag allra helst slippa "Kan du vissla Johanna" som jag är så förbannat trött på.
Så efter en massa lax, ägg och potatis tittade jag lite på Oceans Twelve innan jag somnade in i djup powernap. Mamma kom och väckte mig och ville ha julklappar fast för min del hade vi kunnat vänta ännu längre.
I tomtens säck hittade jag detta:

* Svart mössa - bra för kalla sthlmsdagar
* Svarta vantar - tror jag slarvade bort den ena av mina gamla på tåget så nya var på sin plats
* Vita hängseln - passar utmärkt till min ganster-outfit imorn
* Pengar till Dublin - skall spenderas mest på Starbucks. Och kanske en ev öl. Eller fler...
* "Snabba Cash" - jag har väntat sen jag vaknat på att få börja läsa, men har inte lyckats än
* Presentkort på tågkort i jan och feb - skönt då sparar jag nästan sex laxar
* Desperate Housewifes-spel - nyfiken och vill börja spela men den vill inte starta
* 5års dagbok - den senaste tog slut på min födelsedag
* Gästbok - skall invigas på festen
* Svart slips - alltid bra att ha. Nu leder jag slipsligan mot bror med 2-0. Hahaha...
* Godis - i tomtesäcken imorse

Nu tänkte jag sätta mig ner å fixa lite sköna låtar men mammas internetsladd vill inte fungera i mon gamla dator så jag blir tvungen att installera det där programmet på den här fina nya datorn. Kan väl erkänna att jag är inte riktigt nöjd med det.
Sen är det Snowroller på Svt. Självklart kommer jag sitta klistrad.

Btw, tycker jag att Ingvar Oldsberg är en klockren julvärd. Han är en riktigt mysgubbe. För min del kan han komma tillbaka nästa år.

Julafton!

Jag önskar alla er som läser denna blogg en riktigt god jul. Hoppas även ni har varit snälla så att vår vän tomten kommer förbi. Tydligen hade alla i min familj varit så för under vår gran ligger det massor av inslagna klappar.

Sa till mamma förrut att jag egentligen inte vill ha några eftersom det är som att vara röksugen. Man längtar efter första blosset och sen är allt det roliga över, man har blivit tillfredsställd.

GOD JUL ALLESAMMANS!!

Julen är här...

Julklapparna är äntligen inhandlade. Kan checka av julstädingen på listan. Mamma gör julmaten så det luktar mest sill i hela lägenheten. Granen är på plats, men den ser väl lite tunn ut måste jag säga. IRL ser den lite mer grann ut. Kom upp oväntat tidigt i morse för att jag skulle kunna vara på stan strax efter tio för att slippa alla hjorder av människor som likt mig panikhandlar. Mina ärenden gick så fort att jag har missuppfattat tiden resten av dagen. Redan kl två hade mycket gjorts men det kändes som hon var fyra-fem. Skumt. Skönt på ett sätt att ha bestyren avklarade, men vad ska man göra sen?

Så det blev film i päronens säng och sen hade vi någon form av pizza-glufsande hela familjen. Vem kunde ana att det i Eskilstuna fanns kebabpizza i klass med Degerfors?

Nä nu saknar jag Göteborg och Liseberg (skumt att det är sista dagen det är öppet idag, i kroppen känns det som det kommer vara öppet ännu längre när jag kommer hem) så jag ska nog titta lite på Lotta på tv för att få lite såndär go stämning änna.

Christer är hemma!

Det är väl bara att gratulera karln. De lyckades ta sig ner och den färden gick ju bra, inga uppbrunna raketer, inga trasiga landningshjul och inga trasiga vingar. Nu ska de bara komma ut ur farkosten innan vi kan ropa hej. Hörde nyss att experterna kallade landningen för nästan perfekt.

De hade ju tre landningsalternativ att välja mellan, Florida, Texas och Kalifornien. Undra var hans familj väntade någonstans. Att flyga emellan allt efter beslut tas är väl knappast något alternativ.

Hur mår tysken egentligen efter sex månader där uppe? Frågan är hur lång tid det tar innan han kan stå/gå normalt igen. Jag skulle vilja se de första bilderna på han när han försöker första gången. Lite Bambi på hal is skulle jag tro. Fatta den påfrestningen på kroppen. Ja det finns väl ganska mycket man är nyfiken när det gäller hur kroppen påverkas. Starten framför allt. Himla läskigt när man skjuts upp där. Och jag som inte ens vågar åka Uppskjutet, kanppt. För att inte tala om landningen. Fritt fall åker jag verkligen inte. Har aldrig tänkt på det, aldrig gjort det och jag kommer aldrig åka det heller. För det har ingen råd med!

Men en fråga har jag som återstår och som jag inte fått svar på än. Hur varmt/kallt är det ute i rymden under en rymdpromenad? Någon som vet?

Ja, välkommen hem då!

Nu väntar jag med spänning på de första intervjuerna om hur du haft det.

Hoppas bara att frågorna ställs av någon smart journalist som ställer andra frågor än hur känns det?!

Ett steg närmare hem...

Har precis bokat tågbiljetten hem på tisdag. Jag har hela tiden varit medveten om att jag ska åka hem på annandagen men inte riktigt förstått när det är. Nu är det ju bara några dagar kvar och det har inte sjunkit in i huvudet än. Vill faktiskt vara kvar här en liten stund till. Som vanligt. Men vad ska jag göra här, gå och dra fram tills jag börjar jobba igen? Det kommer bli skönt att komma hem när väl tågresan ner är överstökad. Nu börjar ju även det dra ihop sig till den stora resan. Sjukt fort som vanligt. Om en vecka närmare bestämt. Ojoj, hur ska det här sluta egentligen. Mycket ska hinnas med innan, främst till festen.

Julfest för Liseberg igår. Försöker pumpa P på skvaller och det går ju sådär. Antingen är han duktigt på hålla käft eller så var det som vanligt, inte mycket att hänga i granen även fast de verkar ha haft rätt skoj. Det som har berättats för mig har jag ingen anledning att skriva om här för alla som vet vilka det berör och som läser detta var nog på plats och bevittnade händelsen/erna.

Nu sitter jag och väntar på mamma, förhoppningsvis kommer vi iväg till Västerås idag för julklappsinhandling. Nu vet jag vad jag ska köpa till familjen och även tre andra smågrejer. Eftersom jag nu har levt lite glassigt och på päronens beskostnad de senaste veckorna känns det som veckans som kommer utgifter ändå vara stora för min tunna csn-plånbok. Fast jag fick idag lön för Eniro-jobbet. På hela fyrahundra spänn. Yeah, i'm a rich bitch!! Eller inte!!

8 dagar kvar mina vänner!! 8 dagar...

Dagens linslus

Det har knappt gått två veckor hemma i Eskilstuna innan en fotograf från Kuriren nosar upp mig och resultatet blir en bild i tidningen. Ja vad ska man säga? Trist att jag var tvungen att se så förbannat full ut. Felciterad blev jag oxå. Jaja, man kan ju inte få allt här i världen.

I was stun..

Igår när partyt ute i sumpan skulle börja stod jag vid entren som utgjordes av två glöggbord. Så hände något som kan ofta kan se på tv. Runt hörnet kommer en kvinna och jag ser henne från början nerefrån och upp. Snygga högklackade skor, grymma ben, en extremt kort jeanskjol med svarta hängslen och en vit skjorta. Håret var ledigt utsläppt och hon såg allmänt snygg ut, med viss skepsis över längden p åkjolen. Sen kommer hon fram till mig ut ur mörkret och det uppenbara sig en riktigt skäbbig 40+. Alltså, inte fräsch som t.ex. Samantha i Sex and the City eller Meg Ryan eller Goldie Hawn. Nej den totala motsatsen. Jag blev mållös. Kände mig nästan lite blåst på konfekten, mohahaha.