Jag är ett musikaliskt geni

Fast jag sjunger förbannat falskt, det vet jag om. Men det beror ju på att jag är ett geni.
Det yttrade sig så att gjorde ett musiktest med far igår (han satt hemma och rättade ett lite prov han har haft) och jag kom upp i nästan 10 poäng av 13. Det var inte illa. Jag hade bäst resultat av alla! Motståndarna går i årskurs 4.
Ja, jämfört med dem är jag ju ett geni.
Sen lärde jag mig spela två ackord på gitarr. A7 och D. Fan inte fy skam,
Nu ska jag bara fortsätta öva så kan Eric Clapton snart dra sig tillbaka.
Pappa tog över spelandet så sjöng jag. Det lät förjävligt.
Men jag säger ju det. Inte illa pinkat att jag åtminstonde hör det.

Annars har dagarna sen sist faktiskt varit ganska bra.
De två senaste dagarna här på kontoret har slutat med en bra magkänsla på väg ner i t-banan.
Kan ha berott lite på att jag fått beröm för andra arbetsuppgifter. Jippie!! Eller inte, lixom....
Var och fikade med Emma K i onsdag. Skönt att få gnälla lite, samtidigt känna att man är flera som går igenom samma känsla och tankar kring vissa saker.

Vad som hände igår är väl inte mycket att diskutera.
Idag är det en annan dag. En ny dag.
Började bra.
Tills lunchen. Jag blev lämnad helt ensam.
Så nu sitter jag hör med andra glaset yoghurt med mûsli för dagen och bloggar som om jag inte borde göra något annat istället.
Har redan uppdaterat mig på alla andras bloggar. Jag är lite orolig att jag glömt bort vissa. Det är så sabla många nu för tiden.

Fredag idag som sagt, det betyder helg. Slöare tempo här på kontoret. Fredagsfika.
Imorn ska jag tillbaka upp hit för att jobba på EM i Longdrive.
Teatern på söndag. Det blir sista gången för mig.
Ikväll hade jag dock tänkt socialisera mig och ev. ......
Först kanske det blir kaffe med Eken.
Kan bli hur najs som helst.

En liten vårsång - från mig till er

"Solen lyser och himlen är blå
Vad det är skönt att leva då
Högt i topp går alls humör
Och det är det som susen gör"

Dagens..

Video - utan tvekan. Kan även vinna i kategorin sötnos, men det tar vi en annan gång. Men vågar man sig på att säga att det kanske är Måns som är Sveriges svar på Justin? Det tåls att tänka på om inget annat. Sug på den, Dhani!

Darling - Fares Fares. Hittade tyvärr ingen passande bild. Han gjorde en strålande och mest trovärdig insats i Leende Guldbruna Ögon. Man blev ju kär i honom bara av att se han i rutan.

Blöta vovve - Ibzen såklart. Å vad han sprang omkring i lägenheten helt skogstokig. Men söt var han!

Nån form av test

Jag har blivit inbjuden till någon form av test/tävlig/lek.
Den verkar lite svår, men jag lovar att jag ska ta tag i det och styra upp min insats.
Kanske inte ikväll men det kommer.

Vår = kärleksallergi

Ja ingen har väl kunnat missat att våren har kommit.
Inte jag heller med så många tecken som jag vistas ibland.
Allt började imorse att det redan var ljust när jag vaknade. Klockan hade inte ens slagit sex, vad man blir piggare av ljuset, helt underbart!
Inget snöslask att trampa i på väg till centralen.
På vägen hem hade de tom sopat upp gruset en lång sträcka från centralen!
De hade lovat sol som envist gömde sig men framåt senare eftermiddag sprack det upp och himlen blev blå och solen sken för glatta livet.
Om det blev 14 grader som de lovat? Det kan jag inte svära på, men vi hade två fönser öppna och man frös inte.
Men, kanske värst av allt...jag har drabbats av kärleksallergi.
Ett nytt ord Weddan har hittat på åt mig.
Själv förklarade jag det hela som kärlekskrank. Men jag är ytterst nöjd med det nya ordet, kärleksallergi. Det låter ändå lite gulligt trots att det inte alls är så.
Nej, allt jag ser är äckliga par och jag kan tänka mig hur de upptar alla allmänna platser soliga helger med sitt groteska hångel, glass, hålla händer och fräscha solgalsögon.
Jag vill oxå!!!
Nu vill jag inte vara singel längre!! Jag vill oxå hålla handen, äta vårens första mjukglass och mysa sådär i mina ursnygga solisar. Som jag inte köpt än. Funkar dåligt med ett barskrapat bankkonto, men det kommer.
Varför är det lättare att hitta ett par schyssta billiga solisar än någon som vill gå en vårpromenad i varm sol och hålla handen?

Im not invited

Ikväll rockar P Diddy och Snoop i Stockholm.
Skulle någon ha en biljett över så skulle jag verkligen inte banga.
Hade varit hur ballt som helst att se dem.
Eller, det kanske är efterfesten jag helst vill gå på?!
Tänk att ha möjligheten att se Puffys i vit smokning.
Det finns ingen som kan bära upp den som han hade på sitt Black&White-party.
Nästa gång kommer jag!

I miss u Britney!

Alla vet att jag varit emot Brittans förhållande med K-Fed då jag tycker att han är riktigt äcklig, sliskig och trashy.
Men jag börjar faktiskt tänka att han kanske är hennes räddning idag.
Jag ser hellre att hon mår bättre och klär sig trailer-trash än att hon ligger rakad på ett behandlingshem och försökter ta sitt liv med hjälp av lakan.
Samtidigt kommer tankarna att det kanske var han som gjorde henne som hon är idag.
Det känns jobbigt.
Allt jag vill är att ha tillbaka Brittan som hon var för 3-4 år sen. Snygg, retuscherad och levererandes hit efter hit.
Jag tycker det är så himla tragisk.
Det är uppenbarligen inte lätt att vara så känd och stor som hon var back in the days, jag hoppas att dagens beteende inte är ett resultat av förhållande med K-Fed.
Vad jag jiddrar och svamlar. Vet inte riktigt vad jag vill ha fram här mer än att jag önskar att hon blir bättre. Snart!
Dansgolvet är inte destamma. Jag lovar att inte lägga pengar på blaskor som skriver om henne om det hjälper henne att må bättre. Inte för att just min instats gör skillnad, men ändå själva principen.

Så det kan gå

Det var ju trist att Måns inte kom på en andraplats som jag tippat.
Att The Ark skulle vinna var ju en självklarhet även om jag hellre hade sett dem som två.
Måns verkar ju vara väldigt glad, ja då får väl jag vara glad för hans skull.
Tror att The Ark kan ha en grym chans i Helsinfors, dels för att låten faktiskt är riktigt bra och för att de verkar ha stort stöd ute i Europa, men jag tror samtidigt att de kan skrämma stackars gamla konservativa tanter. Vi får se hur det går.
Själv såg jag ju inte tvsändningen utan hörde allt på en sprakig radio på teatern. Måste säga att det inte var lika kul att bara höra allt, de flesta låtarna kunde jag ju ändå utantill. Nej, det är är ett event man ska se på tv. Inte höra på radion eller se på plats. Det är ett tv-evenemang och då gör man bäst att bänka sig i soffan.

Finaldag!

Ikväll smäller det.
Jag är lite ledsen att jag inte kommer vara hemma och kan se det direkt på tv'n utan får nöjda mig med att lyssna på spektaklet på en schleeten radio på teatern.
Bror och jag har förberett oss ordentligt genom att införskaffat oss alla finalbidrag.
Eftersom min favort har varit denne hela tiden har jag nu på två dagarn nästintill spelat sönder låten. Men jag lovar att jag fortfarande hejar på sockerbiten.
Han gör sig bäst p årörliga bilder när han sjunger.
Stillbilder, javisst, han är ju söt men att höra honom prata är fruktansvärt.
Jag har så svårt för skåningar!!

Här följer mig topplista:

1. Måns
2. The Ark
3. Sebastian
4. Sonja Aldén
5. Andreas Johnson

Hahaha, skön tripptralltrull-lista det blev.
Det blir sanneligen spännande ikväll.
Goooo Måns

Kickoff

Ja herre jävlar så det kan gå när haspen inte är på!
Det började katastrof, fortsatte mot himlen och slutade med yttligare en katastrof som slutade bra!
Så här var det när åtta tokiga människor skulle fira E's första kickoff tillsammans:

Gick tidigare för att hinna fixa till mig.
Det blev panikrusning hem, in i duschen, smink, hår och tillbaka till tunnelbanan. Tänk Sällskapsresan i alperna när familjen ska ta kort till skidkortet; in-ut-in-ut-in... i ett jäkla tempo.
17.50 var det sagt att vi skulle ses på kontoret igen och gemensamt åka till Tyrol där kvällens underhållning väntade.
Sen som vi var insåg vi att det skulle vara bäst om killarna kunde hämta upp oss på vägen, men finns det någon som tror att killarna befinner sig på kontoret? Nej, de hade alla åkt hem för att själva fixa till sig.
Nu befann vi oss på Karlaplan och visste inte var vi skulle ta bussen.
Efter övertalning från min sida tog vi en taxi med en chafför som inte visste var Tyrol låg, utan han fick fråga en busschaffis istället. Denne uppfattade inte vad taxikillen menade utan jag fick hoppa ur bilen och översätta.
Alltså, killarna hade inte berättat 1. var Tyrol ligger. 2 inte haft mage och säga att vi möts därute.
Denna dåliga info gjorde att vi tjejer blev hysteriskt irriterade, att de alltid ska vara så?!?!

Väl framme på Tyrol serverades det 3-rätters till toner av Galenskaparna. Sist men absolut inte minst, allt detta vin som bokstavligen flödade.
A var den som först blev märkbart påverkade, men jag var inte sen efter.
Ett antal glas senare kom A och P på att jag skulle driva lite med M och smeka han på låret, hysteriskt roligt. Detta är lite internhumor men vet man hur M är så förstår man hur hysteriskt detta är.
Efter yttligare några glad blev alla utom M, givetvis, indraget och satte största pressen på mig att genomföra uppdraget. När vi alla planerade allt genomled jag en av mina största hysteriska skratt på många veckor. Jag lovar att tack vare detta skrattade jag mig åter till långt liv trots mängden alkohol som under kvällens gång försattes i mitt blodomlopp.
Hursomhelst, jag är ju inte den som är den, hade det varit någon av de andra killarna hade jag lätt kunnat genomföra uppdraget. Det fanns inte en chans med M även om jag ett tag var inne på det. Kände att det dagen efter kunde bli alltför jobbigt och risken att planmakarna skulle vända mig ryggen i nyktert tillstånd och få det att verkligen se ut om att jag stötte på chefen var jag inte villig att ta. Så det det blev inget, även om jag hade så gärna oxå sett M's min.

Showen med Galenskaparna var lite upp och ner i kvalité. Vissa sketcher var bättre än andra, de bästa var ju dem om Göteborg. Tror att i vårt bord var det jag som skrattade bäst, men jag har en större erfarenhet samt uppskattning var göteborgshumor.

När kvällen på Tyrol var över fortsatte vi in till stan och Anglais. Måste säga att här finns en aning ostrukurerad minnesuppfattning från min sida.
Vi träffade på en annan kille som tillhör La Familia E.
Av någon anledning var jag tvungen att dra mitt kort och bjuda denna kille och M på vin, men nej, det var ju inte mitt kort jag använde utan mammas. Tre glas för 280 spänn. Smart!! Givetvis ångestframkallande dagen efter!
Sitter i en av sofforna och myser med M, C och A när ett välbekant Maaaaackis hörs vrålande i lokalen. Soffan!! Damen var ute och svirade med JP av någon okänd anledning.

Det börjar bli dags att dra vidare yttligare en gång, fast inte så långt utan bara gatan över till Sturecompaniet.
C uppmanar A och mig att sköta oss med tanke på våra tillstånd och vi ses ut som oskyldiga lamm när vi passerar vakten. Tyckte vi.
Ytterst viktigt att vi är lugna, inte stirrar vakten i ögonen och aldrig vimlar omkring ensamma utan håller ihop gruppen tajt, förklarar C.
In kommer vi sen....ja sen vet jag inte riktigt vad som händer. Jag tror att jag är på väg från toaletten när en hand läggs på min axel och en myndig röst säger åt mig att följa med honom. Vakten!
Förs bort och blir tillsagd att ta ett varv runt kvartert då mitt tillstånd är alldeles för mycket. Eller hur, den har man aldrig hört förrut. Nej, det är aldrig någon som sagt så till mig men jag har ju hört det till andra. Försöker förklara min situation om att hela mitt sällskap finns därinne. Till och med M försöker reda upp händelsen genom att förklara att jag inte är från stan till att förska ta mig under sina vingar och ta hand om mig. Vakten är inte riktigt så snäll utan vänligt men bestämt slänger ut mig. I och för sig hade han rätt och det satte jag mig aldrig emot men skulle jag stå därute helt själv??
Jupp, hamnade ute på trottoaren, fick sällskap först av M sen av C som båda tyckte att det kanske var bäst. Jag stod där ett tag lite i min ensamhet när tårarna började rulla ner och en vänlig kille kom och sällskapade lite med mig.
Detaljer runt händelsen har jag inte klart för mig men jag vet att så mycket galla jag spydde över huvudstaden har jag knappt aldrig gjort. Givetvis drog jag till med att det här hade aldrig hänt i gbg, sthlm är en jävla bajsstad osv.
M fattade läget och ansåg att jag inte kunde stå där själv utan skickade ut I för att ta oss hem.
Fortsatte att vara ledsen, inte för att jag blvit utslängd utan för att jag hade mig en duracell-fylla och ville fortsätta vidare. Jag kände mig inte färdigfestad än, jag hade ju knappt fått dansa något, men jag kunde ju inte göra det själv ute på gatan. De som var kvar inne hade absolut ingen lust att fortsätta vidare mer än hem.
Nähä, jag fick snällt vända hem till övernattnings-platsen, tyvärr uppstod lite problem då det var så pass sent på natten att tunnelbanan var stängd så det blev en taxi hem.
När vi skulle betala trodde jag mig tappat min plånka och kände mig en aning förstörd. Det visade sig att jag istället i taxin glömt mobilen men chauffören var så snäll och såg det och lämnade tillbaka den.
Somnade nästan innan låset gått upp i dörren.

Dagen efter hade jag ingen aning om när jag skulle börja. Drog från Kungsholmen till kontoret vid niotiden och tänkte att jag nu skulle bli en aning sen, vilket jag sket i. Väl framme i Hjorthagen är det tomt som en alladin-ask på annandag jul.
Både D och M låg nästan och sov så jag fick snällt invänta dem i en timme ute med sällskap av frulle och en Metro. Tur att min ipod var med, annars hade jag gått och blivit knäpp.
Gårdagen var knappast en av de mest produktiva i min karriär därute, men å andra sidan var jag inte ensam. Jag kände mig lika full som under tidigt stadie kvällen innan fram till lunch.
A kom in med exkat samma tillstånd som timmarna innan och mådde allt annat än bra.
Han fick dock för sig att göra en aktieaffär med extremt bra vinst och lämnade kontoret efter en halvtimme. Hahaha, tänk om man kunde svischa in så dagen efter och tjäna så mycket pengar på så kort tid.

Åt lunch med P, tog en vårpromenad till M och C som hade möte med en artist som E har för avskikt att anlita i framtiden.
Denne är från Eskilstuna och hans lillasyster gick jag i samma klass som. Roligt att äntligen få träffa honom efter nio år. Mycket sympatisk kille.
Eftermiddagen var en aning bättre fart på, men fredagsmötet började inte i tid som vanligt. Klockan sju var jag äntligen hemma i tuna. Hade sovit på tåget en liten stund så jag kände att jag återigen var på g.
Tillbringade tidiga kvällen hemma hos K tillsammans med A och M framför Let's dance.

Jag vill avsluta med att säga att jag absolut inte är nöjd över mängden alkohol jag fick i mig. Tappade kontrollen ett tag och det är jag inte heller stolt över.
Helt ärligt är jag lite rädd för mitt beteende. Denna gång var jag med människor som jag kunde falla tillbaka på, men vem vet när det inte händer i framtiden.
Jag måste sluta för mitt eget bästa!!
Men, ändå var det en skitkul kväll, en av de bästa på riktigt länge.
Det känns som det var en riktigt urladdning. Nu börjar vi om snart igen.
Det är ju lördag idag för sjutton gubbar!!
Nej då, jag kommer vara lugn. Ska tillbringa helgen på Teatern.

Dagen efter, timmarna före

Det blev riktigt trevligt igår när Piglet och jag minglade omkring på Shortcuts event inne på Sturecompaniet. De presenterade framgångsrika kvinnor, även om det var stundtals klyschigast ever var det ändå inspirerande.
Vi stötte på några udda och trevliga människor där i vimlet, men det blev ändå tidig hemgång för min det.
Kontentan är att Netti lyckats riktigt bra!!

Ikväll är det kickoff med jobbet.
Vi får se hur det blir med det.
Det finns något i luften här på kontoret som ligger och spänner.
Det jag menar är att det är inte den allra bästa stämningen men jag vet eller förstår varför.
Jag kommer iaf se till att göra det mesta av kvällen. Kommer killarna vara sura och tråkiga ska jag liva upp det för oss tjejer åtminstonde.
Det är ju trots allt internationella kvinnodagen idag, bara en sån sak.
För de som bryr sig.

Oansvarigt av mig

Jag håller inte samma jämna nivå på bloggandet som ni har märkt.
Har inga dåliga ursäker, men jag känner mig lite oansvarig mot er som läser detta då jag ser att besökarantalet stiger kraftigt varje dag.

Sitter på kontoret efter en lunch som bjöds av far. Himla najs.

Hursomhelt, ikväll bär det återigen av mot Sturecompaniet.
N ska ha ett event med sitt jobb och vi tjejer är inbjudna.
Detta ser vi fram emot och har laddat hela lunchen.

Nu kommer killarna!

Time of my life

Ojoj, det smärtar mer än ni anar att behöva lämna mitt hem, mitt hjärta, min kärlek och alla mina underbara vänner här i Göteborg. Och det så snart som om mindre än fem timmar.
Det har varit en hysteriskt rolig helg, lyckad är ordet.
Även om tåget var i allra dyraste laget och det i övrig har gått äckligt mycket pengar på så kort tid är jag supernöjd.

Ilade iväg till tåget efter jobbet, glad att komma bort från en känslomässig jobbig vecka.
Ville rusa av tåget och kyssa marken på perrongen när vi gled in i Götet. Behärskade mig och skyndade vidare till Brunnsparken för att åka kommunalt hem. Dels för att jag ville se min stad men även för att se om det fanns några kändisar ute och snurrade. Väl framme vid busshållplatsen visade skylten att jag var tvungen att vänta yttligare 14 min för att ta mig hem. I vanliga fall hade jag suckat irriterat. Men nu var jag så glad att vara tillbaka att jag nöjt av varje sekund och utsikten över en egentligen grått BP. Just då såg det helt fucking fantastic ut och alla minnen därifrån gjorde mig varm av glädje.
När jag kom hem satt en söt ballong med texten Välkommen hem på ytterdörren och väntade på min ankomst. Inne på köksbordet stod en baginbox med ett Dallas/Sue Ellen-överdrag och lockade. Allt detta av söta Milla och nu började tårarna rulla ner på kinderna.
Nives och Milla kom över på fördrinkar innan vi goa och glada åkte ner till stan för att fortsätta på Vasastan. Äntligen! Som jag väntat! Det dracks vin som det inte fanns en morgondag och vi shakade mer än några andra på stället och Shakiras höfter.
Jag var så lycklig när jag stod där med dessa två underbara människor, på världens bästa Vasastan och såg alla dessa snygga människor samt grym dansmusik.
Allt var så kalas tills jag insåg vem som stod bakom min rygg; kaffe-dejt-killen från i somras. Too much var Millas åsikt om honom. Jag var fullt medveten om att han upptäckte att även jag var där och jag missade inte här han och vännerna stod och pratade om mig med obehagliga blickar. Kunde han bara inte försvinna, detta var ju min kväll.
Den fortsatte med att jag träffade en kille och matchmaker som jag är ville jag hjälpa honom träffa en dam. Måste säga att jag nu ännu en gång lyckats även om resultatet inte blev som jag tänkt. Det slutade med att det var jag som sov i Majorna den natten. Det blev en bra match!!

Nästan fortfarande full morgonen efter åkte vi in till stan, mina planer var att åka hem och sova för att komma ikapp inför kvällen. Istället stannade jag kvar och gjorde ett ärende åt mamma. Träffade Anna när jag väntade på att NK skulle öppna.
Läskig känsla att känna att det var igår vi träffades sist men inse att vi pratar om tre månader.
Nåddes av beskedet att Milla låg hemma i fyllesjukan så jag tog bussen via Willys och införskaffade onyttigheter och cola för att muntra upp henne.
Satt och pratade om gårdagen när Netti ringde då hon fått en avbokning och tänkte på mig. Det var bara att stressa ner tillbaka till stan men inspringades kom jag med andran i halsen. Håret blev bra iaf, huvudsaken!!
Tillbaka till Milla och ännu fler kanelgifflar.
Tog mig i kragen och gick hem och powernapade innan kvällens körschema startade.
Vi snackar städa, handla mat, duscha, laga mat till sex pers, sminka, fixa håret på tre och halv timme. Tycker jag var strålande jobbat.
Middagsgästerna kom och vi drack ännu mer vin tills vi var så glada att vi fortsatte ute på lokal.
Nives och jag tog det kommunala transportmedlet och kom ner senare än de andra. Lägg sedan på toabesök på BK och bankomatrace innan vi återigen landade på Vasastan. De andra var någon annanstan men vi ville tillbaka till V.
Jag blev inte besviken men det var inte samma stämning som i fredags. Männsikorna var fulare, yngre och musiken var inte alls jätterolig. Vi fick dock dit Victor men vi hann inte umgås mycket innan jag bestämde mig för att dra.
Hungrig som man blir sådär in på natten blev det både sevvan-korv och kebab innan jag somnade i min fotölj hemma med det senare i knät.

Vaknade tidigt i morse och kunde inte somna om för fem öre trots att jag var skittrött. Trakaserade bror på telefon istället, hatade datorn som inte ville ta emot internetanslutningen och tittade på 2a chansen-reprisen.
Mötte upp Milla på stan och för ovanlighetsskull var vi duktiga och gick på en långpromenad. Om än ofrivilligt då vi mest var på jakt efter mat. Vi letade främst i Linné men bestämde oss en timme senare för burgarna på Hard Rock. Ryktet om det kändes helt klart välförtjänta.
Återigen hemma var det dags att städa undan från igår, pratade med A och sedan förgyllde Weddan mig med ett besök. Han blev dagens hjälte när han fixade internet åt mig. Så barnsligt enkelt att det blev pinsamt. Men han fick igång det, det enda som räknas.
Nu är allt iaf diskat och det mesta packat, dammsugningen tar vi en annan gång eller så låter jag Mikael sköta det nästa gång han kommer ner.

Nej, det känns inte alls bra att behöva ta taxin imorn kl 05.30 och sätta sig på tåget och åka tillbaka till huvudstaden och smedstaden. Jag vill så vara kvar.
Det är rätt bra att komma ner såhär för att kunna uppskatta den ännu mer än när jag är här vanligtvis så jag kommer stanna däruppe fram till sommare om inte händer.

Nu vill jag tacka alla de underbara människor som gjort helgen superbra;
Nives, Milla, Joel, Anna, Netti, Linda, Lovisa, Cecilia, Emma S, Andreas, Emma G (nästa gång får du fan planera bättre så vi slipper telefonsamtalen!!), Victor och Weddan! Sen ska vi inte glömma alla andra statister som jag träffat ute i vimlet på fyllan och villan.

Lav u a lot!!!!

Känn ingen sorg för mig Göteborg.

Samma ensamma jag

Nu igen!
Lika tyst är det som i morse, fast A var och svepte förbi någon timme.
Det blev ingen grabb-lunch.
Jag fick nöja mig med ett tjog köttbullar. Pastan var slut.
Eftersom jag inte har några nycklar till kontoret ville jag inte lämna det olåst heller.
Det får bli nån form av småtugg när de kommer tillbaka.
Nu börjar jag bli orolig att jag får sitta här ensam fram tills jag ska åka.
Då får jag nästan panik.
Jag skulle bli aslack om jag inte kommer iväg som jag ska pga dem.
Då kommer arga-Marika fram. Den gapande och skrikande.
Vore trist att försöra denna underbara dag!
Nä, nu ska jag njuta av tystnaden och surfa vidare innan lunch-timmen är över.

Full av iver

Idag är jag helt själv. Inte en enda kotte på kontoret. I jobbar hemma och de andra är på det andra studiebesöket i en lokal med två kunder som jag återigen inte fick följa med på. Jag blir så frustrerad.
Nog om det!

Idag bär det av hemåt. Jag är så glad. Och full av iver. Jag vill komma iväg nuuuu!!
Igår var jag nästan helt uppåt väggarna och klättrade, men det lugnades ner av att jag hade ganska mycket att göra.
Dagen började bra dessutom. Träffade en gammal Etuna-mcd-kompis. Lika galen och rolig som vanligt.
När jag kom hem hade pappsen lagat en favoriträtt (eller det innehöll potatismos, min favorit. Speciellt när han gör det, så best ever!!) och sen for vi iväg och spelade badminton. Fan vad jag fick han att springa! När han i sista matchen de sista minutrarna som var kvar att han var trött la jag i en extra växel och slog ut honom. Min första ärliga vinst! Jag var grym.
Väl hemma var det packnings-dags. Resultatet blev bara två väskor (handväskan och en "resväska"). Trista bara att den blev lite väl tung. Men det blir lättare på puttikakavägen då jag har dumpat tunga böcker, tidningar och annat som väger attan nu idag.

Så, denna dag ser jag fram emot lugna förmiddagen, lunchen med grabsen, att komma hem till min egen lägenhet och sist men inte minst; Vasastan.
Det finns möjligheter till en kanondag!