Trött, tröttare, tröttast

Det börjar ta på krafterna det här med mån-fre 9-5 jobb. Speciellt med alla dessa tidiga morgnar. Trots att jag även idag tog sovmorgon. Kanske blev lite senare sänggående igår men mitt mål är ju att sova lika många timmar varje natt.

Summan av denna vecka på kontoret är att tiden har roligt när man går fort. För plötsligt var det fredags-fika och sen var det dags att knyta ihop säcken och åka hem.
Dagens lunch intogs på SVT utan diverse kända ansikten.
Däremot var jag en av alla som såg Christer Fuglesand på Centralen. Kändes faktiskt lite stort där ett tag. Motmedlet mot ev rörda tårar (jag vet, jag är en sån förbannad mesig tönt som kan få tårar till det mest löjliga) var att ta ett par väldigt djupa andetag.

När jag nu inte ens kan stava ordentligt utan måste radera nästan varannat ord, ja, då är det ett tydligt tecken på att jag måste sussa.
Varför lovade jag bort morgondagens sovmorgon mot ännu en tågresa till sthlm? Har nämligen en dejt...det pratas om museébesök. Men jag vet inte...