TGIF

Att jag lyckades komma upp igår morse utan några större problem imponera på mig själv. Allt gick bra och smärtfritt men som vanligt somnar jag nära resans mål.

Micke fick mycket beröm av sin tränare och det var trevligt att träffa hans kompisar, som är så goa. Slog ihjäl lite dötid hemma hos brorsan tillsammans med päronen. Alla blev vi helt förvånade över vilken ordning Micke har i sitt hem. T.o.m hela garderoben är så organiserad, skjortor snygg hängda och t-shirtar vikta i fina högar. Inte ens jag har sån ordning, knappt!

Att åka tåg en fredag mot Göteborg är inte alltid en fridfull upplevelse. Speciellt inte när man delar vagn med några snorungar från Skåne som ska festa på Bästkusten. Jag vet inte hur många gånger hela vagnen fick höra att de skulle prompt besöka Murveln eftersom det är stans sämsta hak. Tack, då vet jag vart jag inte ska ta vägen en fredagskväll. Som om jag hade gått tid i alla fall.

Istället lagade jag mat åt Johan Ek och mamma, min paradrätt som blev en hit. Som vanligt. Sen blev det Sällskapsresan, Heaven 23 med tjejerna från entrén och dans på Excet. Johan och jag var ute rätt tidigt så hemgång innan två var ändå inte tidigt. Väl på Excet träffade jag oväntat några människor att mingla med, men jag hittade en tysk kille som bara lurades och visade sig vara från Norrland. Då blev jag rädd och ville springa därifrån snabbt, men jag var så artig och stod kvar en liten stund till. När han sa varifrån han kom började alla mina varningsklockor ringa. Inte beblanda sig med norrlänningar mer!! Det slutar bara i katastrof.
Avslutade med en underbar kebab hemma, i största möjliga tystnad för att inte väcka mamma och helt ensam då Johan var kvar på stan, bortappad i något av rummen på Excet.

Idag är det jobb. Hm, vad sägs om att dela ut skridskor vid isbanan i åtta timmar när det regnar och är plusgrader. Hur mår egentligen isen? Men det är inte mitt problem.