Mörka chokladens mysterium

Det funkar finfint att dricka te och äta en bit mörk choklad även en sommarkväll. Speciellt när det regnar. Jag har aldrig varit ett fan av "fin" mörk choklad, Marabous vanliga mjölkchoklad är underskattat bäst, men när jag hade förferre för ett tag sen fick jag just den mörka varianten i present av Zäta. Eftersom jag har begränsad erfarenhet av det har jag heller aldrig tänkt på att det verkligen stämmer att man inte behöver äta upp allt på en gång, suget försvinner efter bara små bitar. Med annat godis vill man ofta ha mer när man väl börjar äta. Jo, jag vet att det handlar om den höga kakaohalten. Men BB har kanske rätt när hon pratar om en mindre chokladbit istället för en hel godispåse. Jag menar, hur ofta lyckas man behålla något sött i nästan fyra veckor hemma, lättillgängligt?

Imorgon är jag tillbaka på den sociala marknaden och lovar sluta skriva om totala struntsaker. Eller inte... Jag ska i alla fall lämna lägenheten, spendera pengar jag inte har, dricka mig ett aw-glas och tja...bara njuta av semestern. Tyvärr lovar yr.no bara regn, men det hör väl semestern till antar jag.

Förresten, roligt att jag stiger i placeringar på bloggtoppen, nere på tresiffrigt nu. Hatten av för den, kära läsare! Godnatt!