Jag ger upp!

Nu har jag försökt lägga upp bilder från återträffen ändå sen igår. Men. Det. Går. Bara. Inte. Jag blir nästintill galen. Det är något med antal utrymme jag har på mitt google-konto om jag fattar det rätt. Galen är ordet!

Hursomhelst.
Har övervägt om jag ska ta bort föregående inlägg då det är väldigt snurrigt och totalt otydligen. Men så är det ju å andra sidan ett fylleinlägg och eftersom ingen kommer till skada måste jag stå mitt kast. Ingen cencur här inte.

För att berätta om själva festen då.
Hela kalaset var så fruktansvärt uppstyrt. Bland det sämsta jag varit med om, åtminstonde sedan jag själv blivit en eventare och lägger märke till detaljerna. Ingen hälsade direkt välkommen, ingen information. Jag har i efterhand hört att folk tyckt maten var ok och det var ju positivt i allt elände. Men nu var vi ju inte där för att klaga på detaljer utan för att träffas igen. Och några har jag sannerligen inte träffat sedan gymnasiet i alla fall.
Vi tappra fem från 9C Göksten började hos trevande hos Å. Funkade finfint. Under middagen på statt blev vi allmänt sociala och glada i hågen.
Efteråt fastnade jag med mina vanliga kompisar, något som vi förutspått skulle ske. Största delen hängde jag dels med P som förde mig runt i styrdans till Torshällas stolthet Gul&Blå och dels med M. Vi hamnade i skymundan i en avlägsen trappa där vi sentimentalt diskuterade minnen.
Då det var så dåligt arrangerat och trots den höga kostnaden lämnade vi alla statt och de flesta av oss drog vidare till Nybron. Umgänget med M drog såpass ut på tiden att jag endast hann dansa bort natten under en timme. Blir lätt så när uteställena på landet stänger tidigt.

Kvällens jobbigaste händelse som jag fortfarande stör mig på var de två killar som är kompis med Tågkillen från förra året. De påminne mig flera gånger om då jag strulade med honom för åtta år sen. Ok, jag är inte den som är den, jag har koll på de allra flesta, men inte fan kommer jag ihåg vilka mina kompisar hånglade med för åtta (!!) år sedan. Dessutom är det riktigt konstigt att de kände igen mig på en gång nyblonderad och allt medans sånna jag gått i parallelklass som inte gjorde det. Den ena killen gick visserligen på samma gymnasium som jag, men den andra, han vet jag inte alls vem det var/är och jag kan inte ens påminna mig att jag träffat han tidigare i mitt liv. Men uppenbarligen har jag gjort ett stående intryck som kusin sa.
Irriterande hur som!

Kvällen avslutades naturligtvis i klassiska fotspår på Phoneix och kebab. Behöver jag påpekar hur ofantligt gott det var där och då?

Resultatet av närmare tolv timmars festande blev horisotelläge igår. Vaknade äckligt tidigt men återställde kroppen genom sömnen under dagen och tidiga natten. Vilket resulterade i att kroppen fick nog och tvingade mig att vara vaken mellan 03-04.30 inatt.
Idag känner jag att kroppen borde vara tillbaka i normalt läge och förhoppningsvis kan jag sova som vanligt.