Vanlig tråkig rapportering

På något oförklarligt sätt har de senaste tre dagarna gått fort men ändå långsamt. Fortfarande känns det som om att det är måndag. Men så är ju givetvis inte fallet. Imorgon är det torsdag och det betyder halvdag, tågresa och kickoff. Och naturligtvis Göteborg. Det ska bli kul att komma bort och hem i några dagar, ja man skulle nästan kunna säga att jag stannar en evighet även fast vi bara pratar om totalt sex dagar. Här ska det nämligen jobbas på som aldrig förr. Vilket är lätt för mig att säga såhär när man är 35 mil bort och inte sitter mitt i skiten. Även om det sällan blir skit premiärhelgen. Jupp, dags för parken att öppna igen och jag stämplar in för sjätte säsongen. Jag undrar hur länge jag blir kvar i år, jag. Kanske säsongen ut och jag inte har kreverat halvvägs eller så blir det fram till de veckor då skolan startar för småkids.
Andra planer är att träffa mina kära vänner och bekanta, riktigt slappa länge i min 1,60säng och bara njuta av våren. Jag ser verkligen fram emot ledigheten.
Nu har jag bara tre helger kvar på praktiktiden och tyvärr kommer de tillbringas i gbg och sthlm. Synd på så sätt att jag inte riktigt vet när jag ska hinna träffa alla här i etuna en sista gång. Sista och sista, men de har ju ändå blivit en vana jag vant mig vid nu. Jag kan faktiskt erkänna att det är lite vemodigt och med sorg i hjärtat jag senare måste lämnar detta!

I övrig kan jag berätta att veckan på kontoret har inneburit projektarbete för hela slanten. N hade sin sista dag idag, något jag tycker är väldigt sorligt. Trist rent utsagt. Innan jag gick hem för dagen fick jag återigen, som så många gånger förrut, mycket beröm för mitt jobb. Till slut var jag tvungen att stänga av öronen. Detta för att jag känner mig lite obekväm med all beröm. Jag gör ju bara mitt jobb och det jag ska. Givetvis uppskattas och gillas allt de säger till mig, jag är ju inte dummare än så, men samtidigt har jag lite svårt att ta till mig allt då det känns lite för mycket ibland. Svårt att förklara.

Nej nu måste jag sätta tänderna i alla örtielva saker jag har att göra. Jag har ju som mål att lägga mig vid tiotiden men idag är det inte realistiskt. Det ska packas, städas, fejas, donas och betalas räkningar samt lite andra småtrista saker jag måste ha gjort för min egen del. Inte får jag lägga mig tidigare om jag sitter här halva kvällen heller.
Vi hörs från västkustens underbara sida!