måndag, januari 24, 2011

Los Angeles

Då är jag hemma igen. Det tog kanske lite väl lång tid för uppdateringen att komma. Ursäkt #63 jag sällan använder kommer här. Uppfuckad sömn. Jetlag-avvänjningen som kom av sig. Men nu är det måndag en vecka senare och jag är på banan igen.


Förra fredagen, fredagen mitt i semestern blev det lång roadtrip med bror och hans roomie Erik. Ner för galen raksträcka för att hamna på Universal Studios. Mitt i sommaren. Vem förstod att vi pratade mitten av januari. Galet värre. Vi tittade på inspelningsstudios, bekanta hus, bekanta figurer och åkte tema-attraktioner. Jag gillade stället. Det var något mäktigt över det hela. Tänkte att "ja, det där Hollywood och Universal Studios, det ligger ju därborta låååångt i väster, många många mil härifrån" så stod jag mitt i smeten. Blev en ganska påtaglig känsla att ta in "här, just här händer det".


Blå himmel och palmer - what's there not to like?

Westeria Laine...

Westeria Laine, Gabys hus. Rätt små ändå när man såg dem live...

Under tågturen träffade vi Scooby Doo & Daphne...

...och Mr Potato Head.

Långt i skyn fanns även Warner Brothers.

I Simpson-land hängde familjen S. Bart lika busig som i serien. Men Maggie fick inte va med.

Klassiska rymdryttare.

Vattenattraktionen med både snälla och elaka dinousaries.

Sista backen handlade om att undkomma en T-Rex. Och att inte bli så blöt kanske.

Och vem fanns även där om inte min hjälte.

Likaså Shrek.

En hel affär var tillägnad SpongeBob. Det var bara att välja o vraka.

Då nöjesparken stängde tidigt (enligt mina mått) bar det av in mot centrala Los Angeles. Tillsammans med ett par bilister till, hm, krypkörde vi ut mot Santa Monica och Third Street Promenade. Gissade faktiskt på sekunden, vem hade kunnat anat, på ankomsttiden när vi satt som värst inne i smeten. Snacka om bra avstånd- och tidsuppfattning. Och jag ledde oss in på helt rätt väg. Se, mitt lokalsinne är jag riktigt stolt över! Sen att det fanns motorväg som alternativ -tja man kan inte få allt.
Väl framme var det middagtsid och trots mina slacker-kläder hamnade vi på en, för hela vistelsen, fin restaurang. Var vid tillfället rätt trött på mexikanskt men det var just ett sånt ställe vi ändå hamnade på. Gucca gjord vid bordet är dock alltid svårslagen. Men till nästa gång ska vi undvika att önska extra styrka på smaken. Vad som nu kunde bli den i särklass godaste blev total pannkaka. Den var galet svår att äta då den var alldeles för het. Jag hade ont på tungans sidor efteråt. Orutinerat!

Men som kompensation åt jag istället vistelsens godaste rätt. Någon form av räk/avokadosallad. Förföljdes hela resan av ordet crunchy och ska jag beskriva denna rätt förutom god blir det just krispig.

Smälte maten genom en promenad ut på piren. För yr i skallen av dagens karuseller och för mätt av nyss intagna middag blev det ingen åkning här. Kanske också för att vi var lite kräsna med utbudet.

Kvällen spenderades på ett hotell downtown, precis bredvid Staples Centre och hotellet jag sex år tidigare bodde på. Helt oplanerat efter en total felkörning av mig. Lokalsinne och att köra bil på en sex-filig motorväg rätt är två helt olika saker!! Vår heliga ande över rummet var ingen mindre än självaste Madonna.

1 kommentar:

Anonym sa...

Som jag har längtat! Nu när Blondinbella uppdaterar så dåligt ligger ju allt ansvar på dig, så du vet...Fantastiskt :)