Nu börjas det igen, snart tappar jag det helt

Denna lördag har innehållit både jobb och fest. Tidig hemgång för "det är ju en dag imorgon också". Pallar inte att vara sliten på jobbet mer, det får tillhöra ungdomen. Nu när Nivvan fyllde tjugosju är jag egentligen inte långt efter och det sägs ju att bakfyllan slår hårdare ju äldre man blir. Därför fick det bli en delad rosé (med hallongodis-smak, köpte säljargumentet på en gång) vilket jag anser vara en lugn kväll. Och på detta ser jag fram emot många timmars sömn och en därmed en massa energi imorgon då jag intar den södra delen av parken. Med glädje!