En sån dag

Här sitter jag, helt slut efter fem arbetsdagar, vilket betyder att det är vad normalt arbetande människor skulle kalla fredagskväll. Skillnaden är att det dricks varken vin eller äts fredagschips framför någon tvfilm på tvåan. Istället är jag allmänt bitter - på mänskligheten, och kvinnligheten i synnerhet. Allt som har med det att göra. Ibland blir jag bara så trött, men mest besviken!
Får nöja mig med en kanelbulle, igår bakad med stor potion kärlek till mina föräldrar som var den slutliga mottagaren. Behöver jag nämna att resultatet närmade sig himmelskt perfektion?

Sova kanske?