Anna-dagen

Återigen är det ingen helt vanlig dag, det är ju nämligen min namnsdag. Men sen, efter detta, börjar festligheterna ta slut för året. Jag tackar för gratulationerna jag fått under dagen (men mamma, var är du??) och skickar grattis-tankar till alla andra ANNA jag känner, ni är många! Det i särklass vanligaste tjejnamnet i min bekantskapskrets. Härliga är ni!

Irriterad

Föregående inlägg visar inte den layout som jag vill, återkommer imorn tisdag med att åtgärda problemet. Nu är jag nog banne mig en aning för bubbel-påverkad för att åstakomma något bra!
Men det irriterar att det inte blir som man vill när man lägger ner närmare en timma på inlägget.
Det är väl bara att smälla i sig som tyska-Laila en gång i tiden så klokt sa...

Födelsedagshelgen

Här sitter jag, snart en måndagskväll och tänker tillbaka på den underbara gångna helgen och tar ett glas bubbel som blev över från i lördags på det. Återigen känner jag massa kärlek till medmänskligheten i allmänhet och mina vänner och bekanta i synnerhet!

Lördagen var som sagt många gånger alla tiders! Frukost på sängen fick jag visserligen sköta själv, men är det något jag bra på så är det ju det här med problemlösning. Jobbade öppning och det var väl inte mycket att kommentera förrutom att en herrans massa kärlek från arbetskamraterna började välla in under dagen! Finaste sång-utmärkelsen går helt klart ill Honeybunny som sjöng något helt nytt. Pris för innovation helt klart! Fick presenter av både henne, Trollet och massa andra sköna kollegor. Tårtorna jag hade med mig tinade olyckligt fort men fungerade ändå. Desstuom fick jag god pepparkaksgris av John Fogerty, det har helt klart varit för få grisar i år, mest bara tråkiga hjärtan och gummor!

Prestenskörden från kollegor och vänner, blommor, glögg, chailatte, koppar (stod i diskstället vid fototillfället, men sjukt fina), Hello Kitty-strumpor som passar juloutfiten, gratulationskort och bäst av allt; SPONGEBOB-CHOKLAD!!

Slutade precis när kaoset satte in och då stötte jag på en av dagen höjdpunkter. Sura Konsum-tanten jag handlade av vände helt om och önskade mig en fortsatt bra födelsedag när jag betalat och visat mitt legg. Helt oväntat, helt oförberett, därav denna glädje.

På kvällen var det massa najsiga människor hemma hos mig. Nu var det faktiskt inte jag (även om jag inte motsatte mig det hela) som drog fram singstar'et men det höjde stämningen sådär som vi gillar.

Det ser kanske inte så sjukt kul ut men stämningen hamnade på topp!

Detta trodde jag aldrig att jag skulle säga men jag börjar banne mig tröttna på schlager-varianten. Om det beror på att jag kan allt, hört dem för mycket eller vad låter jag vara osagt. Abba-skivan står väldans högt på julklappslistan dock!

Precis innan vi lämnade boet blev det lite tårta och bubbel...

Efteråt blev det klassiska Staggan där folk från jobbet mötte upp. Pepparkakan, G och Trollet överraskade med både skönsång (eller hur var det E??) och bakelse som de styrt upp i förväg med T. Min tacksamhet var total...

Bakelse med hallon och nån form av brownie-botten kan knappast gå fel...

Senare under kvällen dök ingen mindre än älskade Tussen upp! Sjukt länge sen, sjukt roligt. Tillsammans med henne och E fortsatte jag till Stybord Babord. Första gången jag var där och uppfattningen om stället var sådär. Tussen och E gjorde upplevelsen kan jag väl säga...mojitos kundes inte göras av bartendern, musiken var inte riktigt min smak och om det fanns några schyssta grabs kan jag inte säga för jag såg helt enkelt inte några.

Kvällen sällskapsdamer!

Såhär några dagar i efterhand finns det verkligen inte många saker att lägga klagomål på vad det gäller 26-årsdagen! Ok, jag borde natuligtvis hånglat mer, men what the heck, kärleken spriade en massa ändå. Å andra sidan, kan man hångla för mycket? Snart juldag...

Mor och far skickade ett tradionenligt blomsterbud (en gång är ingen gång, två gånger är en tradition...) som butiken schabblade bort, det kom idag istället. Passade mig utmärkt när jag långtidsparkerat nerbäddad i soffan för att ta igen mig efter helgen. Vad uppiggar inte en måndag så mycket som detta. Att den innehöll en ballong (som jag älskar så mycket) och choklad, tja det var verkligen pricken över i't. Chokladen samt blomstercheckar kom från butiken som kompensation för att de tappat beställningen, men vem är jag att klaga? Fint var det och det lukat galet gott av alla 26 rosor här i vardagsrummet. (Äntligen har jag vädrat ur alkoholdoften)

Det är en ganska fin upplevelse här i vardagsrummet, kan inte helt bestämma vad som är bäst, blommorna eller ballongen!!

Det finns nog ingen jag måste ta så många kort med som Erkan, vi lyckan fasiken aldrig få till det!

Älskade Chokladhjärtat och Pärlan intar klassisk position!

Nivvan och jag tar igen toakorten efter förlorad tid. Här någonstan börja uppenbarligen min lugg leva eget liv och ställa till med besvär...

Honeybunnys entré!

Trots att kortet kommer sist är det taget bland de första, även om både lugg och själ är på sniskan. Vi är mest allmänt glada, inte fulla. Naddan, min första gbg-vän, ända från fast food-säsongen bland spunnet socker, glassar och herrans massa smörade popcorn!

Som hastigast om igår

Skicken helg! Helt fab, verkligen! Imorgon kommer det lite bildbevis från firandet igår kväll, en dag som btw innehöll allt en födelsedag ska, skönsång, tårta, bubbel, dans, presenter och lite singstar på det hela, tillsammans med människor som är guld värda. Idag har jag visserligen både varit lite bakis och skakis men det var det värt! All glädje jag känner gentemot folks generositet, välvilja och värme har hållt mig på strålande humör.

All kärlek till ER ALLA som på sina sätt gjorde gårdagen till den bästa födelsedagen i hela mitt liv!!

Några funderingar

Å ena sidan var det lite missräknat av mig att behöva gå upp halv åtta när det gick fort att förbereda inför kvällens evenemang.

Å andra sidan är det ju dumt att sova bort sin födelsedag!

Cheesecake på sängen

Nej, för det är ingen vanlig dag. Och då får man!

Sista timmarna som 25

För att få bäst resultat av planerade saker att göra bör det i mitt fall skrivas en lista som jag följer till punkt och pricka. Gör jag det inte kan det istället bli som idag; uppstigning onödigt tidigt. Ok, planerna genomfördes men natuligtvis med en gnutta stress i sluttampen. Där började dagens orosmoment. Under min första rast, som blev av först timmar försent pga inställda tåg, var jag så hungrig att jag mest kastade i mig maten. Allt för att mötas av en möglig tomat. Åt naturligtvis inte upp den, bara tanken fick mig sjukt illamående. Antagligen mest psykiskt men jag var ändå osäker på om det hela skulle resultera i vometering mitt bland gästerna. Det gick inte över förräns näst sista timmen då jag fick återgå till mina duracell-uppdrag utanför grindarna, ute i friska luften. Osäker på om jag skulle klara kvällens fortsatta planer avstyrde jag helt enkelt tankarna om mojitos på Heaven 23 med S och P. Surt sa räven då jag är starkt för firande dygnets alla 24 timmar (men undantag för några ytterst få timmar reserverade för sömn). Backup-planen nerbäddad i soffan för att kurera mig inför morgondagen med lite film, lite B&J och lite julmurre, tja den är kanske inte helt malplace. Om det hade varit en vanlig söndag...

En anledning till senaste dagarnas nedstämdhet har helt enkelt berott på åldersnoja. Snart kan jag, inte utan ångest, säga; "tja man är ju inte direkt 25 längre..."

Viktigt meddelande till nationen!

Ibland känns det ju så...

Blue

Jag kan inte förklara varför, anledning finns nog inte, men tillståndet på mitt nuvarande humör är allmänt lågt. Det är inte så att jag är sur men jag känner mig bara väldigt nere. Återigen, varför vet jag inte, ibland blir det bara så.
Kanske håller jag på att bli sjuk trots all intalning att jag inte kommer bli det den närmaste framtiden, kanske beror på det på pms som jag så lyckosamt kan skylla på som tjej. Men det har liksom legat i luften de senaste dagarna. Orken har inte riktigt funnits här, trots alla laddningar för den stundande helgen. Inte ens att spärrarna på jobbet var hävda gör mig glad!
Lika bra att kasta handduken och gå och lägga mig, imorn börjar ju allt...

Men för att inte säcka ihop totalt får jag glädjas åt att Trollet klarade teorin idag!

Gladaste nyheten

Har eventuellt lyckats hitta ett sätt att kringgå spärrarna på jobbet. Imorgon måste testet göras om igen för att vara på den säkra sidan. I så fall vore lyckan (smärre) total! Ibland krävs inte stora medel för att höja lycko-metern!

Runda upp!

Klart att vi ska runda upp summorna nu när vi handlar julklapparna, finanskris eller inte! Med eller utan påtryckande tv-reklam, oavsett kvalité på den. Årets MQ-version gillar jag skarpt, men jag blir riktigt rädd för Dolph! Slutscenen ger mig kårar. To much information, snälla ät inte upp tjejen!

Mingel bland elever i folkdräkter

Började dagen med att några dagar sent sätta upp adventsljusen, men nu är de på plats. Finally! Träffade Chokladhjärtat på stan då jag behövde shoppingråd. Målet var en klänning för lördag och lagom tills hon skulle vidare fann jag en, svart såklart. Varför ens överväga andra färger egentligen när resultatet alltid är givet?

Nu är parken öppen varje dag fram till jul, skönt då det betyder jobb och jobb vilket leder till pengar pengar. Som naturligtvis inte hinns spenderas då det jobbas hela tiden.
Idag var arbetsuppgifterna placerade till hallen, en av skolorna i stan hade traditionsenlig Lussedans vilket betyder en herrans massa okontrollerbara elever i folkdräkter. Ganska fina faktiskt men en aning fåniga. Dubbla känslor inför det där måste erkännas.
Blev smått irriterad på den dåliga organisationen bland lärarna bakom scenen, speciellt när rektorn inleder kvällen med att berätta om denna mångåriga tradition. Har de inte lärt sig något på vägen?
Hamnade i ett kaos av testostoron när skolans killar i trean skulle ut genom dörren brevid mig och P, blev smått rädd av mängden som kom och halvt attackerade oss.

Men ibland får man vara glad för den lilla testostoronmängd man kommer nära, lammkött eller inte!

Birthdaygirl

(totalt rippad från Ebbas blogg)

Älskade Britney fyller år idag, 27 kan väl knappast räknas som någon ålder. Underbara bilder visar Ebba upp i ett inlägg dedikerat födelsedagsbarnet idag. Retuscherade naturligtvis men fina ändå, de inger hopp. Snart, mycket snart ska jag engagera mig i nya albumet. Kanske kan passas som handen i hansken som uppvärmning inför dokumentären fyran visar på lördag, på min födelsedag (nu börjar tjatet, men är det bara några dagar kvar så då får man, så då får jag. Det är bara att hålla ut!) Jag kommer inte gå någonstans innan jag sett den, naturligtvis med OMM i sällskap och kanske lite rosa bubbel i glaset.

En dag i Småland

Trollet har tråkigt nog bestämt sig för att börja plugga till våren och var därför i stort behov av lägenhet. Som den fenomenala vän jag är följde jag idag med henne på en visning. Efter en tur med gnälliga tanter och Kalle the busdriver genom ett regnigt Borås följt av snöoväder genom länsgränserna kom vi fram till ett ännu regnigt Jönköping.

Alla ombord!

Utsikten blev vitare och vitare utanför Borås, som en magisk gräns.

När vi kom fram krävdes fika på ett riktigt kondis med en klassisk bakelse för att stilla fikanödiga tarmar innan det bar ut mot ett studentområde. Nyrenoverade lägenheter ganska olika Mossens motsvarigheter trots färjeliknade korridorer.

Jag påmindes varför bakelser så sällan är en del av mitt liv, för sött.

Tråkigt att den nuvarande innehavaren inte alls var på humör att förbereda lägenheten för visning vilket vi fick erfara genom dålig odör och en otrevligt mycket kläder slängda på golvet. Men vad gör det när själva rummet var fint som attan. Stort badrum, riktigt kök, tvättstuga på samma våningsplan och ett gym med mer än ok standard fick till och mig att vilja ge upp mitt nuvarande för att flytta in. Nu ska vi inte ha så kul utan jag nöjer mig med mycket vin under inflyttningsfesten, trots att hyresvärden påpekade lugn och ro många gånger under visningen.
Efteråt fick vi skjuts till värdens kontor för kontraktskrivning, Trollet var naturligtvis överlycklig men imponerade med sitt lugn.

Trollet framför sitt hem de närmaste åren (jag menar alltså skolan, inte själva bostaden)

Avslutade firandet på klassiskt firande-vis, Jensens Böff (vet inte helt hur namnet stavas på riktigt) och glassbuffe vädret till trots. Sommarskor och kjol gjorde sig inte vidare därborta så genomsura fötter var ett faktum. Förkylning here I come, lagom till helgens födelsedag.

Inte alls kallt trots vädret. Och glass ska lindra förkylda halsar har jag hört.

Bussfärden tillbaka hem tillbringades med Notebook som jag fått ner i ipoden, kalasidé det där! Världens kanske finaste film är dock inte bra att ses bland folk om man är rädd att skrämma medmänniskorna genom sina söndergråtna ögon. Höll mig relativt på mattan. Vädret utanför hade ökat kraftigt och snön föll oroväckande. Svajiga bussar i snöstorm ger mig rejäla rysningar, men både oron och snön var som bortblåst när vi var tillbaka i Borås.
En varm dusch, tre par strumpor + raggsockor och tofflor senare var jag fit for fight för en vanlig femman-kväll här hemma. Home sweet home!