Den egentliga anledningen till vår resa söderut var för att förlusta oss på Six Flags. Vilket mastodontställe! En park med nästan enkom berg- och dalbanor, gigantiska sådanna. Inga små Lilla Lots direkt. Parkens yta var ett tag ogreppbart stort. Får min hemmaarena att framstå som Mariebergsskogen. Och köfåller för att fånga upp alla besökare därefter. Dessa imponerade. Lyckligtvis slapp vi köa för länge men på fem timmar hann vi ändå bara med sju banor. I bilen hem var man rätt go o mosig i huvud och kropp. Så värt!
Det finns huvudentréer och det finns huvudentréer...

...och då menar jag överallt! Men vilka är inte de bästa förespråkarna om inte parkvårdarna! Alltid lika spännande att spana in dem.
Upp och ner, ner och upp, runt, runt, fram och tillbaka. Här låg man på mage. Den åkte vi dessvärre inte.
I den här, vars namn jag inte minns, står man upp i. Inte heller den åkte vi, men...

Superman var avstängd. Tur var väl det. Den hade jag faktiskt aldrig satt mig i. Just attraktioner där man skjuts iväg är ett av två jag ogillar skarpt. Men de testkörde den och när den svischade förbi kunde man lätt tro att det var ett flygplan i för låg höjd på ingång.
Goliath! Den åkte vi. Alltså gaaalen nedförsbacke. Så jäkla härlig. Lite för lång kö för ett andra-åk!
X2. Har inte sällan en väntetid på 2 timmar. Vi stod o väntade "bara" i 40 minuter. Jag höll på att skita på mig. Man ligger på rygg och "korgarna" snurrar likt Insane på Gröna Lund. Ackompanjerat av klockren musik i högtalare precis vid öronen, eld och rök. Ett riktigt monster till berg- och dalbana. And I did it!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar