Från försovning till SATC

Jag antar att jag fortfarande var sliten efter helgens eskapader då jag verkligen hade svårt att gå upp imorse. Efter x antal snoozningar kan man förvänta sig att dagen kan blir lite sisådär. Och på den punkten kan man säga att det blev lite sisådär. Jag hade kul på jobbet trots att många gäster kom med komplicerade önskemål så att till och med min föreståndare fick rynka pannan. Naturligtvis hände det inte en gång. Inte två, knappt tre gånger heller. Sen tappade jag räkningen. Jobbade inte med damerna idag utan med den nya generationen. Vi som ska ta över världen!

Under dagen har jag omringats av kristendom. I hallen pågick någon form av konvent för religiösa tanter och farbröder. När jag kom hem visades ett program om den kristna höger i amerika. Jag är av naturen helt för att människor får syssla med vad de vill och själva väckelsemöten stör mig inte. Men jag är inte troende och har aldrig varit på sånna möten (knappt i kyrkan, konfirmationen genomled jag för presenternas skull och det sa jag till alla!) vilket för mig att bli lite rädd för människors beteenden under dessa. För mig låter det som hjärntvätt men å andra sidan kanske inte de förstår varför jag blir så exalterad av Gossip Girl eller ett besök på Abercrombie. Men jag accepterar dem alla och mig stör det inte, jag hoppas bara att de bemöter mig på samma sätt. Amen!

Onsdag är Sex and the City-dag. Dubbelt upp. Sista säsongen just nu, det gillar jag då jag bara sett de avsnitten max en gång tidigare. Om än det. Har jag nämnt att jag fått biljetter till premiärdagen den 21a. Ska bli så najs att gå dit med damerna. Nu lobbar vi bara för att jag ska kunna sluta tidigare för att kunna dricka ett par Cosmo innan.